Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

24.11.2021 kl. 14:45
Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström

Ärade talman,

Att hänsynslöst lura och utnyttja oskyldiga människor för att sedan sända dem till gränsen mot Polen eller Litauen – det är ett försök att destabilisera landet man gör det mot och utmana EU:s grundvärderingar. Detta bör fördömas kraftigt.

Vi har idag fått höra talturer om att Finland inte är beredd på hybridanfall, att Finland inte skulle klara sig om vi utsattes för samma situation. Regeringen och svenska riksdagsgruppen är starkt av annan åsikt. Finland är väl beredd inför olika hot och har förmåga att reagera på dem.

Till politiken hör att oppositionen kritiserar regeringen. Möjligheten att göra en interpellation är en demokratisk rättighet. Samtidigt finns det en långvarig tradition om att inte politisera frågor som handlar om rikets säkerhet – eller att diskutera planen för Finlands försvar i direktsändning. Orsaken är ingen annan än den att vi ska kunna upprätthålla rikets säkerhet. Det verkar vara en självklarhet att Skyddspolisen eller Försvarsmakten inte talar om sin beredskap i offentligheten. Att man samtidigt tycker att regeringen nog borde berätta hur vårt försvar fungerar är varken konstruktivt eller ansvarsfullt. Likaså finns det en ologiskhet i att kräva att beredskapen ska höjas, samtidigt som man tycker att regeringen ska avgå.

Vi har nästan en hel opposition som stöder tanken om att gränserna ska stängas. Samlingspartiet har i offentligheten sagt att de stöder interpellationen för att försäkra sig om att uppdateringen av beredskapslagen faktiskt görs. Regeringen har redan gjort förberedande arbete och alla riksdagspartier kommer ännu före årsskiftet att sammankallas till ett parlamentariskt möte för att tillsammans diskutera helhetsreformen av beredskapslagen. Det är mycket tråkigt att säkerligen en genuin oro för Finlands beredskap leder till en interpellation istället för samarbete.

Ärade talman,

Under årens lopp har vi sett flera skrämselkampanjer vars enda målsättning är att få oss att känna oss otrygga, att vara rädda för det som vi inte känner. Dessa skrämselkampanjer skapar hot som inte är verkliga. Finlands beredskap är bra. Och Finlands internationella förpliktelser förhindrar oss inte från att effektivt svara på hybridpåverkan.       

Varje politiker borde inse att den enskildes asylrätt inte är den springande punkten. Det är allt det andra. Det handlar i allra högsta grad om fungerande diplomati, utvecklingssamarbete och internationell krishantering. Därför hade vi förväntat att diskussionerna kring händelserna i Belarus skulle ha handlat om EU:s roll, den gemensamma asylpolitiken, Rysslands agerande, sanktioner eller energifrågor. Istället besvarar regeringen idag en interpellation om att vi borde kunna vägra hjälpa människor i nöd.

Det är förståeligt att man vill hitta enkla svar på svåra frågor. Exemplet från förra perioden är väldigt beskrivande. Förra regeringen utredde hur man kunde uppdatera lagstiftningen att bättre svara på hybridhot. Som samlingspartiet och sannfinländarna säkert väl kommer ihåg, gjorde förra regeringen inte de lagstiftningsändringar som oppositionen nu efterlyser. Däremot är hybridhot en gråzon som kräver beredskap, insyn och strukturer av oss. Det arbetet pågår konstant. Vi behöver också fortsätta samarbeta över alla partigränser och mellan regering och opposition i frågor som berör rikets säkerhet. Det är vad allmänheten förväntar sig av oss.

Ärade talman,

Hur motarbetar vi hybridpåverkan? Genom att agera konsekvent i enlighet med våra gemensamma principer. Våra verktyg är en aktiv utrikespolitik, diplomati, en fungerande rättsstat, ett demokratiskt system och respekten för de mänskliga rättigheterna. Att garantera rikets samt medborgarnas säkerhet och trygga de mänskliga rättigheterna utesluter inte varandra. Vi ska göra dem båda.

Tack.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00