Ärade talman,

Att hänsynslöst lura och utnyttja oskyldiga människor för att sedan sända dem till gränsen mot Polen eller Litauen – det är ett försök att destabilisera landet man gör det mot och utmana EU:s grundvärderingar. Detta bör fördömas kraftigt.

Vi har idag fått höra talturer om att Finland inte är beredd på hybridanfall, att Finland inte skulle klara sig om vi utsattes för samma situation. Regeringen och svenska riksdagsgruppen är starkt av annan åsikt. Finland är väl beredd inför olika hot och har förmåga att reagera på dem.

Till politiken hör att oppositionen kritiserar regeringen. Möjligheten att göra en interpellation är en demokratisk rättighet. Samtidigt finns det en långvarig tradition om att inte politisera frågor som handlar om rikets säkerhet – eller att diskutera planen för Finlands försvar i direktsändning. Orsaken är ingen annan än den att vi ska kunna upprätthålla rikets säkerhet. Det verkar vara en självklarhet att Skyddspolisen eller Försvarsmakten inte talar om sin beredskap i offentligheten. Att man samtidigt tycker att regeringen nog borde berätta hur vårt försvar fungerar är varken konstruktivt eller ansvarsfullt. Likaså finns det en ologiskhet i att kräva att beredskapen ska höjas, samtidigt som man tycker att regeringen ska avgå.

Vi har nästan en hel opposition som stöder tanken om att gränserna ska stängas. Samlingspartiet har i offentligheten sagt att de stöder interpellationen för att försäkra sig om att uppdateringen av beredskapslagen faktiskt görs. Regeringen har redan gjort förberedande arbete och alla riksdagspartier kommer ännu före årsskiftet att sammankallas till ett parlamentariskt möte för att tillsammans diskutera helhetsreformen av beredskapslagen. Det är mycket tråkigt att säkerligen en genuin oro för Finlands beredskap leder till en interpellation istället för samarbete.

Ärade talman,

Under årens lopp har vi sett flera skrämselkampanjer vars enda målsättning är att få oss att känna oss otrygga, att vara rädda för det som vi inte känner. Dessa skrämselkampanjer skapar hot som inte är verkliga. Finlands beredskap är bra. Och Finlands internationella förpliktelser förhindrar oss inte från att effektivt svara på hybridpåverkan.       

Varje politiker borde inse att den enskildes asylrätt inte är den springande punkten. Det är allt det andra. Det handlar i allra högsta grad om fungerande diplomati, utvecklingssamarbete och internationell krishantering. Därför hade vi förväntat att diskussionerna kring händelserna i Belarus skulle ha handlat om EU:s roll, den gemensamma asylpolitiken, Rysslands agerande, sanktioner eller energifrågor. Istället besvarar regeringen idag en interpellation om att vi borde kunna vägra hjälpa människor i nöd.

Det är förståeligt att man vill hitta enkla svar på svåra frågor. Exemplet från förra perioden är väldigt beskrivande. Förra regeringen utredde hur man kunde uppdatera lagstiftningen att bättre svara på hybridhot. Som samlingspartiet och sannfinländarna säkert väl kommer ihåg, gjorde förra regeringen inte de lagstiftningsändringar som oppositionen nu efterlyser. Däremot är hybridhot en gråzon som kräver beredskap, insyn och strukturer av oss. Det arbetet pågår konstant. Vi behöver också fortsätta samarbeta över alla partigränser och mellan regering och opposition i frågor som berör rikets säkerhet. Det är vad allmänheten förväntar sig av oss.

Ärade talman,

Hur motarbetar vi hybridpåverkan? Genom att agera konsekvent i enlighet med våra gemensamma principer. Våra verktyg är en aktiv utrikespolitik, diplomati, en fungerande rättsstat, ett demokratiskt system och respekten för de mänskliga rättigheterna. Att garantera rikets samt medborgarnas säkerhet och trygga de mänskliga rättigheterna utesluter inte varandra. Vi ska göra dem båda.

Tack.