Trygghet i livets alla svängar

20.11.2021 kl. 07:42
Trygghet är för mig en av de mest grundläggande värderingarna i den politik jag gör.

Känslan av trygghet är för var och en av oss individuell, men att politiskt arbeta för att förbättra tryggheten är något som stöder hela vårt samhälle. För mig handlar det om att hela tiden arbeta för trygghet och säkerhet på flera olika plan. Världen förändras och då måste vi också återkommande kunna analysera vilka förändringar vi har framför oss och hur de påverkar oss.

 

Då vi talar om trygghet och säkerhet går mångas tankar säkert ganska snabbt till nationell säkerhet och visst är det en viktig del av den stora bilden. Speciellt då det gäller vårt lands försvars- och säkerhetspolitik är en ständig omvärldsanalys viktig. Traditionella säkerhetshot är relevanta att beakta, men vi måste idag kunna tolka även olika hybridhot. Säkerhetsbilden är betydligt mer mångdimensionell idag än vad den varit bara för några år sedan. Därför är jag glad att vi inom kort kommer att kunna starta förnyelsen av beredskapslagen för att ännu bättre kunna förebygga kommande kriser och ha en moderniserad verktygsback i beredskap. En annan, finansiellt större investering, är införskaffningen av nya jaktplan, som ska ersätta Hornet-planen. Jag lägger stor vikt vid att vi i Finland upprätthåller ett trovärdigt försvar.

 

Trygghet handlar också om att vi ska kunna lita på att vi får hjälp då vi står inför oväntade utmaningar. Vi ska kunna lita på att bli förstådda då vi ringer nödnumret 112. I rättsprocesser ska vi kunna använda vårt modersmål utan risk för att bli missförstådda. Att få tala sitt språk är viktigt då man befinner sig mitt i en chockerande eller traumatisk situation. Lika viktigt som att personen som svarar på nödnumret ska förstå oss är att också räddningspersonalen kan kommunicera med oss. Det senare är tyvärr inte idag en självklarhet då det inte ordnats räddningskurser på svenska på många år. Nu ser vi ändå en liten förbättring då vi i regeringen i den kompletterande budgetpropositionen för 2022 den här veckan beslutat att det ska ordnas en regional räddningskurs på svenska. Det här är verkligen bra och nödvändigt och något jag, SFP och många organisationer som arbetar för det svenska i Finland jobbat för flera år.

 

Var och en av oss förtjänar speciellt att känna trygghet i hemmet, med våra allra närmaste. Samtidigt är våld mot kvinnor ett allvarligt problem i Finland. Därför är det viktigt att det i Finland äntligen inrättas en självständig och oberoende rapportör som bland annat följer hur lagstiftningen och arbetet mot våld fungerar.

 

Att upprätthålla trygghet i vårt samhälle handlar också om annat än att i olika krissituationer kunna lita på hjälp, rättvis behandling och säkerhet. Trygghet handlar också om att känna trygghet i vardagen. Våra barn ska få högklassig utbildning för att ges bästa möjliga förutsättningar inför framtiden. Vi ska som föräldrar samtidigt kunna lita på att våra barn är trygga i vardagen då vi fört dem till dagis, skolan eller olika hobbyer. Lika viktigt är att vi får vård och omsorg då vi behöver det.

 

Trygghet är centralt för var och en av oss för att vi ska kunna leva våra liv och må bra. Det behövs trygghet i alla skeden i livet och det behövs trygghet varje dag.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00