Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

17.11.2021 kl. 14:53
Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.

Ärade talman,

Hållbar utveckling och Agenda 2030 har blivit ett allmänt accepterat mål i samhället. Det är särskilt fint hur mångsidigt vi i dag talar om hållbar utveckling. Målen i Agenda 2030 gäller inte bara miljön, utan också sysselsättning, ojämlikhet, konsumtion, flickors och kvinnors rättigheter, det civila samhället och så vidare.

De internationella systemen är en viktig del av detta arbete och genom dem fås länderna att tillsammans arbeta för att nå målen. Det ligger i Finlands intresse och roll att stödja dessa processer, också för vår egen skull.

Ärade talman,

Den svenska riksdagsgruppen och SFP anser att utgångspunkten för alla beslut bör vara att de främjar en hållbar utveckling. Detta får dock inte ses alltför svartvitt. Det är också vårt ansvar att se till att besluten i Finland eller Europa till exempel inte ökar utsläppen i fattigare länder, utan att verksamheten i länder utanför Finland har ett positivt "handavtryck", precis som miljöutskottet konstaterar.

Förra veckan avslutades klimatmötet i Glasgow. Trots att resultaten av mötet lämnade en hel del att önska finns det nu en tydlig riktning mot att stoppa uppvärmningen av klimatet till 1,5 grader. Det internationella samarbetet är av största vikt här, och det kommer nu att göras en årlig utvärdering av hur arbetet framskrider. De viktigaste åtgärderna vidtas under detta årtionde.

Ärade talman,

Social hållbarhet är en viktig del av den hållbara utvecklingen. Under pandemin har utvecklingen varit beklaglig i många länder. Den extrema fattigdomen och ojämlikheten har ökat och jämställdheten mellan könen har åter försvagats. I Finland, som är det näst våldsammaste landet i Europa för kvinnor, har våldet fortfarande förblivit dolt. I många länder har coronaviruset minskat den interna stabiliteten och säkerheten, påverkat möjligheterna att tillgodose de mänskliga rättigheterna och försämrat demokratiutvecklingen. Pandemin och den senaste tidens händelser i Europa har visat hur viktigt det är att vi håller fast vid våra gemensamma principer och att vi även under hård press försvarar rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.

Som det konstateras i framtidsutskottets betänkande är den låga nivån på utvecklingsfinansieringen en av Finlands största utmaningar i genomförandet av handlingsprogrammet. Finland har alltså mycket att göra för att vi ska vara trovärdiga aktörer i den nordiska referensgruppen och globalt sett. Finland bör redan under denna regeringsperiod börja höja utvecklingsfinansieringen mot målet på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten för att målet ska nås före 2030.

Ärade talman,

Målen i Agenda 2030 är inte bara ett mellanstatligt projekt. De berör i allra högsta grad också företag och medborgare. Också till exempel utrikesutskottet betonar att främjandet av hållbar utveckling och ansvarstagande håller på att bli en grundläggande förutsättning för framgångsrik affärsverksamhet. Staterna kan inte göra denna förändring ensam, utan det är viktigt att förmedla budskapet att Finland och världen har förbundit sig till hållbar utveckling och vill vara med om att lösa globala problem. Därför anser vi inom SFP att politiken ska främja bland annat ökningen av offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling samt företagens samhällsansvar som en del av företagens internationalisering. Även nationellt behöver utveckla företagens samhällsansvar. Vi behöver stödja tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna och principerna om anständigt arbete, samtidigt som myndigheterna ska ha möjlighet att ingripa och rätta till skadlig verksamhet. Trots att man i världen outtröttligt har arbetat till exempel för att bli av med barnarbete, är farligt arbete fortfarande vardag för 79 miljoner barn.

Ärade talman,

Den tid vi lever i verkar vara full av hotbilder och osäkerhet om framtiden. Ibland är det dock bra att påminna oss själva och varandra om det som framlidne professor Hans Rosling sade. Han påminde oss om att vi lever i en värld som är allt bättre för allt fler av oss. Det internationella samarbetet har gett resultat och åstadkommit en förändring. Oron för framtiden förenar oss människor. Just därför finns det hopp.

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00