Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

17.11.2021 kl. 14:53
Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.

Ärade talman,

Hållbar utveckling och Agenda 2030 har blivit ett allmänt accepterat mål i samhället. Det är särskilt fint hur mångsidigt vi i dag talar om hållbar utveckling. Målen i Agenda 2030 gäller inte bara miljön, utan också sysselsättning, ojämlikhet, konsumtion, flickors och kvinnors rättigheter, det civila samhället och så vidare.

De internationella systemen är en viktig del av detta arbete och genom dem fås länderna att tillsammans arbeta för att nå målen. Det ligger i Finlands intresse och roll att stödja dessa processer, också för vår egen skull.

Ärade talman,

Den svenska riksdagsgruppen och SFP anser att utgångspunkten för alla beslut bör vara att de främjar en hållbar utveckling. Detta får dock inte ses alltför svartvitt. Det är också vårt ansvar att se till att besluten i Finland eller Europa till exempel inte ökar utsläppen i fattigare länder, utan att verksamheten i länder utanför Finland har ett positivt "handavtryck", precis som miljöutskottet konstaterar.

Förra veckan avslutades klimatmötet i Glasgow. Trots att resultaten av mötet lämnade en hel del att önska finns det nu en tydlig riktning mot att stoppa uppvärmningen av klimatet till 1,5 grader. Det internationella samarbetet är av största vikt här, och det kommer nu att göras en årlig utvärdering av hur arbetet framskrider. De viktigaste åtgärderna vidtas under detta årtionde.

Ärade talman,

Social hållbarhet är en viktig del av den hållbara utvecklingen. Under pandemin har utvecklingen varit beklaglig i många länder. Den extrema fattigdomen och ojämlikheten har ökat och jämställdheten mellan könen har åter försvagats. I Finland, som är det näst våldsammaste landet i Europa för kvinnor, har våldet fortfarande förblivit dolt. I många länder har coronaviruset minskat den interna stabiliteten och säkerheten, påverkat möjligheterna att tillgodose de mänskliga rättigheterna och försämrat demokratiutvecklingen. Pandemin och den senaste tidens händelser i Europa har visat hur viktigt det är att vi håller fast vid våra gemensamma principer och att vi även under hård press försvarar rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.

Som det konstateras i framtidsutskottets betänkande är den låga nivån på utvecklingsfinansieringen en av Finlands största utmaningar i genomförandet av handlingsprogrammet. Finland har alltså mycket att göra för att vi ska vara trovärdiga aktörer i den nordiska referensgruppen och globalt sett. Finland bör redan under denna regeringsperiod börja höja utvecklingsfinansieringen mot målet på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten för att målet ska nås före 2030.

Ärade talman,

Målen i Agenda 2030 är inte bara ett mellanstatligt projekt. De berör i allra högsta grad också företag och medborgare. Också till exempel utrikesutskottet betonar att främjandet av hållbar utveckling och ansvarstagande håller på att bli en grundläggande förutsättning för framgångsrik affärsverksamhet. Staterna kan inte göra denna förändring ensam, utan det är viktigt att förmedla budskapet att Finland och världen har förbundit sig till hållbar utveckling och vill vara med om att lösa globala problem. Därför anser vi inom SFP att politiken ska främja bland annat ökningen av offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling samt företagens samhällsansvar som en del av företagens internationalisering. Även nationellt behöver utveckla företagens samhällsansvar. Vi behöver stödja tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna och principerna om anständigt arbete, samtidigt som myndigheterna ska ha möjlighet att ingripa och rätta till skadlig verksamhet. Trots att man i världen outtröttligt har arbetat till exempel för att bli av med barnarbete, är farligt arbete fortfarande vardag för 79 miljoner barn.

Ärade talman,

Den tid vi lever i verkar vara full av hotbilder och osäkerhet om framtiden. Ibland är det dock bra att påminna oss själva och varandra om det som framlidne professor Hans Rosling sade. Han påminde oss om att vi lever i en värld som är allt bättre för allt fler av oss. Det internationella samarbetet har gett resultat och åstadkommit en förändring. Oron för framtiden förenar oss människor. Just därför finns det hopp.

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15