Svenska riksdagsgruppens fråga ställdes till social- och hälsovårdsminister Krista Kiuru.
- Jag har länge varit av den åsikten att Finland borde ha enhetligare klient- och patientdatasystem. Den här åsikten stärktes under hösten 2014 då jag gjorde sote-utredningen i Österbotten. Vi kan inte ha splittrade datasystem som gör att patienter hamnar i kläm mellan olika nivåer av service, säger Ollikainen.
Den i somras godkända social- och hälsovårdsreformen har gått in i genomförandeskede och förberedelserna är igång för de nya välfärdsområdena som inleder sin verksamhet 1.1.2023. Syftet med reformen är att erbjuda jämlik och smidig service oberoende hemort.
- För att uppnå målen i reformen, som beretts i 15 års tid, krävs enhetliga klient- och patientdatasystem som fungerar oberoende var man befinner sig i landet. På detta sätt förhindrar man även att vårdköer förlängs. Vården finansieras i framtiden från statens kassa och det vore ekonomiskt mer hållbart och naturligt att staten just nu tar ett större ansvar i frågan, så att inte varje välfärdsområde, förutom HNS som har sitt Apotti-program, endera ensamma eller tillsammans med andra tvingas upphandla själva, säger Ollikainen.
För tillfället används tiotals olika datasystem inom social- och hälsovårdssektorn i Finland. Social- och hälsovårdsministeriet har inrättat en riksomfattande samarbetsgrupp för informationshantering inom social- och hälsovården i välfärdsområdena.