Bergqvist nöjd över halverade farledsavgifter men efterlyser långsiktighet

27.10.2021 kl. 14:26
För att stödja sjöfarten till följd av coronapandemin föreslår regeringen en fortsatt halvering av farledsavgiften. Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP), som även är medlem i riksdagens kommunikationsutskott, anser åtgärden vara motiverad men vill samtidigt se en uppdatering av farledsavgiften.

- Vi är i mycket hög grad beroende av de varutransporter som sker sjövägen. Finland är som en ö i den bemärkelsen. En höjning av farledsavgiften för en redan ekonomiskt ansträngd bransch skulle ha negativa konsekvenser för landets export. En fortsatt halvering av farledsavgiften är därmed en motiverad åtgärd för att främja Finlands konkurrenskraft, för att få sjöfarten på fötter igen, befrämja exporten och på så sätt förbättra sysselsättningen, säger Bergqvist.

Farledsavgiften har varit halverad sedan år 2015 och halveringen har tidigare förlängts tre gånger. Riksdagen har nu godkänt lagförslaget om att fortsätta halveringen av farledsavgiften för ytterligare två år. Bergqvist är nöjd över beslutet, men skulle vilja se en mer permanent lösning för farledsavgiften efter år 2023.

- Det är inte en hållbar lösning att halveringen av avgiften förlängs med några års mellanrum. Näringslivet och sjöfarten behöver långsiktiga beslut för att kunna göra viktiga investeringar. Vi behöver ett system som dels främjar Finlands konkurrenskraft men som också motiverar till investeringar i nya, klimatvänliga och för Finlands förhållanden lämpliga fartyg, säger Bergqvist.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35