Finlands framgång bygger på företagande

16.10.2021 kl. 07:01
Den finländska ekonomin förväntas enligt Finlands Bank växa med 3,5 procent i år.

Sysselsättningsgraden stiger också och närmar sig regeringens mål på 75 procent. Det här är mycket positivt i coronakrisens kölvatten. Samtidigt är det så, att för att vi ska råda bot på underskottet i statsfinanserna och få ekonomin i balans borde BNP framöver växa med ca. 2 procent per år och sysselsättningsgraden borde komma upp till 78 procent. För Österbotten är det här knappast något problem.

 

För mig och SFP är det klart att tillväxt och sysselsättning inte skapas genom högre skatter. Tvärtom behöver vi en skattepolitik som ger vanliga löntagare mer i handen. Om du jobbar mer ska det synas i din plånbok. Därför är jag öppen för tanken att sänka skatten på arbetet när tidpunkten är rätt. Istället för högre skatter behöver vi mer investeringar. Här är en konkurrenskraftig företagsbeskattning central. I Sydösterbotten finns det ett stort intresse för företagande och nytänkande. Det här behöver vi uppmuntra. Jag har efterlyst en vilja att se över företagsbeskattningen. Vinster som investeras tillbaka i verksamheten kunde beskattas med en lägre samfundsskattesats, t.ex. 15 procent. Dessutom borde vi uppmuntra nya företagare att starta bolag som siktar på en stark tillväxt. Genom att befria start-up företag från att betala samfundsskatt under exempelvis de första två-tre verksamhetsåren skulle man ge en stark signal om att det lönar sig att sig att starta ett företag i Finland.

 

Just nu är bristen på arbetskraft en stor utmaning för många regioner. Därför behövs många olika åtgärder. En av dem är en större arbetskraftsinvandring. Det här förstår vi i SFP men det gör inte alla. Man kan inte göra som Sannfinländarna och likt strutsen sticka huvudet i sanden och tro att bristen på arbetskraft löses genom att försöka hindra människor att komma till vårt land. Tvärtom är det så att för att servicen ska fungera i framtiden och företagen ska ha tillräckligt med arbetskraft så behöver vi människor från andra länder. Närpes är redan ett gott exempel på detta. Många minns säkert när Sannfinländarna inför kommunalvalet lyfte upp Närpes som ett exempel på när invandring misslyckats. Mycket mera fel än så kan man inte ha.

 

Under den här regeringsperioden har vi aktivt jobbat för smidigare processer för arbetskraftsinvandringen. Regeringen har fattat beslut att det nu ska tas i bruk en expressfil för specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar i tillståndsprocesserna för arbetskraftsrelaterad invandring. Expressfilen innebär att beslutet om uppehållstillstånd ska fås inom 14 dagar. Dessutom ska vi trygga och utöka möjligheterna för personer med utländsk examen att få sin yrkeskompetens erkänd i Finland. Vi i SFP anser också att behovsprövningen av utländsk arbetskraft borde avskaffas så fort som möjligt. Företagen vet själv bäst hurdana arbetstagare de behöver. Här är det onödigt med en byråkratisk tillståndsprocess.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35