Traficoms coronastöd till sjöfarten behöver förlängas över vintern

13.10.2021 kl. 14:42
Gårdagens beslut av social- och hälsovårdsutskottet om att inte luckra upp inresebegränsningarna förrän 31 december skapar ytterligare utmaningar för turismen och sjöfarten.

Branscherna hade önskat att man skulle slopa kravet på det så kallade andra testet, i likhet med det som institutet för hälsa och välfärd THL hade föreslagit. THL hade i utlåtanden till riksdagen konstaterat att det andra testet är onödigt i nuvarande pandemibekämpning och att det äter upp resurser från annanstans. Därför föreslog THL att andra testet skulle slopas.

 
Även om alla finländare fritt får resa ut och in ur landet, samt att man som fullt vaccinerad EU-medborgare inte behöver testa sig efter ankomst så påverkar inresebegränsningar en hel del utländska turisters möjligheter att resa till Finland. Det skapar avbräck för resebranschen som haft det mycket tufft under pandemin.
 
– Gårdagens beslut innebär att återhämtningen för turismen och passagerarsjöfarten antagligen inte kommer gå lika snabbt. Det gör att man nu snabbt för sjöfartens del borde bereda en förlängning av de coronastöd som använts för att upphandla färjetrafik och som Traficom har administrerat, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström som också är vice ordförande för riksdagens maritima grupp.
 
Traficom har sedan sommaren 2020 upphandlat internationell sjötrafik för att säkerställa försörjningsberedskapen av kritiska transporter av varor och människor till och från Finland.
 
90 % av Finlands export går med sjöfart varav 70 % av styckegodsexporten och importen till och från Estland och Sverige går på passerarfärjornas bildäck. Då passagerarmängderna minskat på grund av resebegränsningarna skulle vissa av linjerna ha slutat trafikera om det inte hade varit för Traficoms temporära stöd som riksdagen anslagit extra medel för.
 
– Passagerarvolymerna har vuxit men är fortfarande betydligt lägre än före pandemin eftersom de internationella turisterna i stort sett är borta. Trots att det är mycket tryggt att resa på fartygen är man inte tillbaka i ett normalläge och därför behövs fortsatt stöden för att inte vissa fartyg ska tas ur trafik vilket skulle bli ett avbräck för utrikeshandeln och kritiska persontransporter, säger Löfström.
 
– Traficom har pengar kvar av de medel som riksdagen har anslagit och därför skulle en förlängning nödvändigtvis inte behöva extra pengar utan det skulle kanske räcka för regeringen att bara förlänga förordningen till exempelvis 31.5.2022, samma datum som Traficom också gjort EU-notifiering för. Jag kommer diskutera det här förslaget med regeringen och kommunikationsministeriet den här veckan, säger Löfström.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35