EU-bygget kräver att rättsstatsprincipen följs!

13.10.2021 kl. 07:00
Coronapandemin har påverkat allas vår vardag. Nu öppnar vi upp Finland och resandet tar fart. Senaste vecka hade jag glädjen att för första gången på över ett och ett halvt år åka på tjänsteresa och träffa mina kolleger i Europa personligen.

Det blev många glada återseenden och många goda diskussioner. Videomöten i all ära, men inget går upp mot det personliga mötet!

 

Min första anhalt var Europarådets justitieministermöte i Budapest. Vi diskuterade bland annat digitaliseringen och den artificiella intelligensens (AI) möjligheter och utmaningar för rättsvården. Vi vill inte ersätta domarna i våra domstolar i framtiden med robotar. Lagskipning är beroende av den helhetsbedömning som enbart en utbildad domare kan göra. Däremot kan AI vara till stor nytta då det gäller bl.a. översättningar till andra språk. Digitaliseringen kan också underlätta samarbetet mellan länder.

 

Kärnan i Europarådets verksamhet handlar om att alla 47 medlemsstater förbundit sig till konventionen om mänskliga rättigheter. Mänskorättsdomstolen i Strasbourg är den instans som tar emot klagomål och behandlar rättsfall där enskilda europeiska medborgare upplever att deras land behandlat dem på ett sätt som inte fyller konventionens krav. Medlemsländerna förutsätts följa domstolens bindande beslut, vilka också fungerar som prejudikat då det gäller tolkning av konventionen. I Budapest hade jag också tillfälle att ha bilaterala samtal med bland andra min ukrainska och ungerska kollega. Frågan om rättsstatens situation var ett av de teman vi diskuterade.

 

Vad avser vi då när vi talar om vikten av rättsstatsprincipen? För alla länder som är medlemmar i EU handlar det om att vi förbundit oss till unionens grundläggande värderingar. Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen ska följas i alla medlemsländer. Det handlar om att ha ett oberoende domstolsväsende med oberoende domare. Domare som inte behöver fundera över om de har jobbet kvar i morgon ifall de gör ett domslut som inte faller regeringen i landet ifråga i smaken. Det handlar om likabehandling av medborgarna, oberoende av kön, religion, sexuell läggning, språk, etnicitet eller ursprung. Det handlar om att du som medborgare ska kunna lita på att myndigheterna och institutionerna följer lag och inte går att muta.

 

Inom EU är det Europeiska Unionens domstol, i allmänt tal kallad EU-domstolen, som i sista hand tar ställning till frågan hur EU:s fördrag och direktiv ska tolkas. Europarätten i sig ska tillämpas av de nationella domstolarna. Om den nationella domstolen är osäker kan den be Europadomstolen om utlåtande. Jag och min delegation hade glädjen att besöka EU-domstolen i Luxemburg och träffa EU-domstolens president Koen Lenaerts och Finlands domare Niilo Jääskinen. Det är uppenbart att alla länder inte implementerar de beslut EU-domstolen fattat. Det här är mycket besvärligt, för hela EU bygger på tanken om ömsesidigt erkännande och förtroende. Att vi kan lita på varandra och att man följer rättsstatsprincipen. Blir det en vana hos vissa länder att inte följa EU-domstolens avgöranden, ja då handlar det i praktiken om att man inte följer de gemensamt överenskomna reglerna. Alla förstår att man i en fotbollsmatch behöver följa samma spelregler. Ingen kan ha egna frikort som tas i bruk då egen spelare blivit varnad eller utvisad. På samma sätt måste man respektera varandra som EU-medlemmar. Annars raseras medborgarnas förtroende för en rättvis och jämlik union.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00