Bra att de faktiska konsekvenserna av skolstängningar utreds

11.10.2021 kl. 12:58

Under de senaste 30 åren har 55 procent av grundskolorna i Finland lagts ned. Den här utvecklingen bekymrar riksdagsledamot och Skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist (SFP), eftersom nedläggningarna nästan kategoriskt drabbat skolor på landsbygden och i skärgården. 


- Trots att det skett omfattande skolnedläggningar finns det väldigt lite forskning i hur skolnedläggningar påverkat barnen och deras rätt till en jämlik och trygg skolgång. Forskning saknas även i hur närsamhället påverkas speciellt på små orter och om det verkligen ledde till ekonomiska inbesparingar, säger Bergqvist. 

Bergqvist välkomnar därför varmt utredningen som Skärgårdsdelegationen, Landsbygdspolitiska rådet och Barnombudsmannens byrå har inlett om huruvida barnens rättigheter tillgodoses då grundskolor läggs ner.

- På mindre orter kan nedläggningen av närskolan leda till långa skolvägar, vilket i sin tur har konsekvenser för barns och ungas psykiska och fysiska välmående. Vi vuxna klagar på att barn och unga rör sig för lite, men vilka är deras egentliga möjligheter till det då vi vuxna tvingar dem sitta i skolskjutsar upp emot tre timmar per dag, säger Bergqvist.

- Skolan är ofta så mycket mer än en undervisningsenhet. Det är kring skolan som hobbyverksamhet och mycket av de sociala nätverken uppstår. En skolnedläggning har därmed direkta konsekvenser för närsamhället. Jag är därför glad att utredningen också tar i beaktande vad det glesare skolnätverket betyder för den ekonomiska utvecklingen och dragningskraften av skärgården, säger Bergqvist. 

 
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00