Viktigt med svenskspråkig räddningsutbildning i Finland

11.10.2021 kl. 10:22
Jag har ringt det allmänna nödnumret, 112, en gång i mitt liv då en anställd på en dåvarande arbetsplats i Helsingfors fick plötslig och kraftig magsmärta. I sådana situationer vill man att någon snabbt ska svara och att den personen kan ens modersmål eftersom man själv ofta är både skärrad och oroad.

Tyvärr finns det en del tidigare exempel på ambulanser som skickats till fel ställe på grund av bristande språkkunskaper. Varje sådant fall är ett fall för mycket. Det här verkar dock, enligt mina uppgifter, tack och lov ha blivit bättre då man sett över rutinerna och samarbetet mellan olika nödcentraler i nödcentralsverket. Det är viktigt. Samtidigt är det ett bevis på hur viktigt det är med räddningspersonal, samt larmoperatörer som kan svenska i Finland. För det behövs också svenskspråkig utbildning.

 

På Åland är alarmcentralen underställd självstyrelsen, inte det statliga nödcentralsverket. Det gör att det på Åland aldrig funnits några problem med service på svenska. Däremot har Åland behov av räddningsutbildning på svenska för de som exempelvis ska bli yrkesbrandmän så att inte alla skulle behöva gå den i Sverige. Det är inte bara Åland som har behov av en svenskspråkig utbildning, utan hela Finlands kust skulle ha det. Det borde vara en självklarhet att sådan utbildning ordnas, men tyvärr är det inte det.

 

I Finland är räddningsutbildningen förlagd till Kuopio. Där finns i praktiken ingen beredskap att ordna svenskspråkig utbildning trots att man enligt lagen har ansvar för det. Av den anledningen har svenskspråkig räddningsutbildning inte ordnats på 10 år.

 

Kuopio är en vacker stad, men den är långt ifrån Åland och svenskbygderna i Finland. Därför arbetar jag och många andra nu för att flytta ansvaret för den svenskspråkiga utbildningen från Kuopio till Helsingfors räddningsskola.

 

Helsingfors har nämligen en egen utbildning eftersom staden har vissa specialbehov. Där utbildas brandmän också för att exempelvis kunna släcka riktigt höga höghus (ja, Helsingfors har nuförtiden skyskrapor med bland annat Fiskehamnens nya 134 och 124 meter höga bostadshus). Dessutom behöver man ha specialkunskap för att släcka en eventuell brand i Helsingfors tunnelbana – metron.

 

Helsingfors räddningskola skulle vara perfekt för att kunna ordna också svenskspråkig utbildning, men för det behövs ett statligt beslut. Med den saken arbetar vi nu för fullt gentemot inrikesministeriet. Riksdagens förvaltningsutskott, där jag är medlem, godkände förra veckan också enhälligt en skrivning om att regeringen måste säkerställa den svenskspråkiga räddningsutbildningen.

 

I övriga områden inom den så kallade inre säkerheten fungerar den svenskspråkiga utbildningen. På den nya svenskspråkig grundkursen för poliser är tre av 25 antagna ålänningar. Det finns stort behov av mer svenskspråkig vidareutbildning på polisskolan, men grundutbildningen fungerar mycket bra och är en oerhört högklassig utbildning.

 

Nästa år inleds också en ny grundutbildning för sjöbevakare där jag har förhoppning om att ungefär hälften som antas ska vara ålänningar. Kursen lockade väldigt många sökande med ytterst hög klass, har gränsbevakningens ledning berättat åt mig. De var väldigt nöjda med det, vilket jag också är.

 

Jag konstaterade därför att det är ett bevis på varför det är så viktigt att svenskspråkiga kurser regelbundet ordnas. Vi har fått lyfta frågan rätt många gånger de senaste åren, men jag är väldigt glad att sjöbevakarkursen nu ordnas.

 

Den kunde fungera som ett bra exempel också för räddningsutbildningen. Arbetet för en sådan fortsätter både i och utanför riksdagen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30