Budgetförslaget är klart

12.09.2021 kl. 11:26
Förra veckan höll regeringen sin så kallade budgetria. Den så kallade rian betyder att regeringens samtliga ministrar samlas för att besluta om regeringens budgetförslag som ska ges till riksdagen.

Så klart har riksdagsgrupperna i praktiken också insyn eftersom regeringen måste försäkra sig om stöd för politiken. Det gjorde att vi exempelvis med svenska riksdagsgruppen hade dagliga genomgångar om förhandlingarnas läge.

 

Det var tre stora huvudteman i förhandlingarna. Det första gällde skattepolitiken. Regeringens halvtidsgranskning hade enats om att skatterna skulle höjas med 100 miljoner euro på årsbasis. Vilka skatter man skulle höja var dock inte beslutat och det skulle man nu förhandla om. Bland regeringspartierna finns ganska olika ideologiska tyngdpunkter. Man kunde dock ganska snabbt enas om att höjningarna sker genom tobaksskatten och att nya skatter införs för gruvdrift, något som Finland är ganska ensamt om att inte ha, samt för utländska fastighetsbolag (som kunnat flytta ut vinster utan att betala lika mycket skatt som inhemska). De här höjningarna är för min del mycket odramatiska och kommer inte vara kännbara för Åland. Det viktiga var också att skatterna på arbete och företagande inte höjdes, eftersom vi inte vill äventyra den spirande återhämtningen i ekonomin.

 

Tillväxten i ekonomin går nu bättre än förväntat och det ger större skatteintäkter, vilket också ger självstyrelsen mer skatteintäkter via det ekonomiska självstyrelsesystemet.

 

Det som framförallt bidrar till tillväxten är den ökade sysselsättningen, vilket var regeringens andra huvudtema. Regeringen har ju tidigare beslutat sig för ett sysselsättningsmål på 75 %. Där är man snart. Därför skruvas sysselsättningsmålet nu upp till 78 %. En högre sysselsättning är också vägen till hållbara offentliga finanser utan att behöva göra nedskärningar eller höja skatterna. Därför är det så viktigt att sysselsättningspolitiken lyckas.

 

Vid sidan av tidigare aviserade satsningarna skapas nu ett extra jobbskatteavdrag för arbetstagare över 60 år. Detta för att skapa en morot till att människor som närmar sig pensionsåldern ska stanna kvar i arbetslivet lite längre, om man vill. För studerande i rikets studiestödssystem (åländska studerande hör till åländska systemet som är självstyrelsens behörighet) höjs inkomstgränserna så att man kan arbeta mer vid sidan om studierna utan att förlora studiestöd. Detta är en mycket bra utveckling eftersom många studiestäder är dyra att bo i samtidigt som många är oroade över att ta stora studielån. Det här stärker ungas ekonomi samtidigt som det höjer sysselsättningen utan att det för den skull behöver innebära att studietakten blir långsammare.

 

Den stora tvistefrågan i regeringens budgetförhandling handlade om klimatpolitiken. Tvisten handlade inte så mycket om målsättningen i sig, utan hur man skulle komma dit. Vissa ville ha åtgärder som skulle göra ont för vissa branscher för att kunna fungera som symboler. Exempelvis ville vissa piska jordbruket, trots att det inte skulle behövas för att nå målsättningarna.

 

Det här var något som en majoritet av regeringen, och svenska riksdagsgruppen inte kunde gå med på. För oss var det viktigt med en ambitiös klimatpolitik men utan att man i onödan straffar vissa yrkesgrupper som är helt nödvändiga för Finland. Gör man det så skapas motsättningar och orättvisor som gör det svårare att nå målsättningar på lång sikt när nästa steg ska tas. Då är det viktigt att man får alla med och därför är jag glad att sunt förnuft till sist vann över kortsiktiga behov av symbolpolitik. Man behöver sätta både land och klimat framför egna partiets kortsiktiga behov och gallupsiffror.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00