Intensiva riksdagsveckor väntar

21.09.2021 kl. 11:25
Riksdagen har rivstartat höstsessionen som nu pågår fram till uppehållet i jul. Flera stora frågor och lagpaket har i veckan kommit eller är på kommande inkommande vecka till riksdagen. Det blir intensiva veckor både i plenisalen och i utskottsarbetet.

I torsdags gav regeringen förslag till familjeledighetsreform till riksdagen. I regeringsförhandlingarna var en sådan reform en mycket viktig fråga för svenska riksdagsgruppen. Att reformen nu når riksdagen är en milstolpe och en viktig sak. Finland har halkat efter de andra nordiska länderna både gällande flexibilitet och jämställdhet i familjeledigheten. Reformen kommer utöka antalet dagar som en familj kan vara hemma med ett nyfött barn under den officiella föräldraledigheten. Möjligheten till vårdledighet kvarstår sen, men föräldraledighetens del utökas från 317 till 360 dagar. Framförallt lägger reformen vikt på jämställdhet och förstärker pappornas möjlighet att vara hemma med barn, utan att det tar av mammans dagar. Det skapar lite större valfrihet även om förslaget, på grund av bland annat arbetsmarknadsparternas reservationer, inte går fullt så långt som många, inklusive jag själv, hade önskat. Det är ändå ett klart steg i rätt riktning. Familjeledigheten är ingen patentlösning för hela familjepolitiken, men är en del som är viktig och som också kommer att gälla på Åland. Arbetet med övriga delar i familjepolitiken kommer fortsätta. Remissdebatt i riksdagen i frågan kommer på tisdagen.

 

Tisdagens plenum blir mycket långt eftersom redogörelsen för den inre säkerheten också kommer debatteras då. Det har beröringspunkter med polisen, räddningsväsendet, sjöbevakningen och migration. Jag kommer hålla svenska riksdagsgruppens gruppanförande i debatten och bland annat där lyfta upp utbildningsbehovet på svenska på dessa områden, något som vi arbetat aktivt med och nått framsteg på gällande sjöbevakningen, men där vi ännu har mer arbete att göra gällande både räddnings- och polisutbildningen.

 

På tisdag kommer även regeringen sannolikt hålla ett extra statsrådsmöte för att godkänna förslaget om möjligheten att införa coronapass. Flera viktiga detaljer är ännu öppna och de måste vi återkomma till då lagförslaget getts till riksdagen. Remissdebatt om förslaget blir i så fall redan på onsdagen även om själva utskottsbehandlingen kommer inledas först om två veckor. Detta på grund av att nästa vecka helt och hållet kommer vikas åt förslaget till statsbudget för nästa år. Budgetförslaget delas ut till riksdagen på fredag och blir offentligt följande veckas måndag. Därefter inleds remissdebatten på tisdagen som fortsätter hela den veckan från morgon till sen kväll. Det är så klart rimligt eftersom det handlar om en helhet på 60 miljarder euro.

 

Efter budgetveckan blir det sannolikt remissdebatt om förslaget till ny lotterilag, som också är en mycket viktig sak för Åland. Lagförslaget har varit under beredning länge, har nu EU-notifierats, och kommer sannolikt att ges till riksdagen på torsdag under statsrådets ordinarie sammanträde. Frågan kommer sedan gå till riksdagens förvaltningsutskott och grundlagsutskott, där jag är ordinarie medlem i båda utskotten. Dit kommer också coronapassen. Man kan därför lugnt konstatera att intensiva veckor väntar då man sitter i två av riksdagens mest arbetsdryga utskott. Men det är också på så vis man säkrar det inflytande som behövs för att kunna bevaka dessa extremt viktiga frågor för Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00