Begränsade resurser måste användas effektivt

29.06.2021 kl. 11:22
Låt bussarna rulla otestade över ryska gränsen och använd i stället den begränsade testkapaciteten för att testa islänningar och fritidsbåtar. Jag karikerar nu, men det här skulle ha kunnat bli resultatet av lagförslaget om nya gränsregler ifall riksdagen inte ändrat det.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslog nämligen en modell där samtliga inresande till Finland – också finländare, förutom de fullt vaccinerade, skulle testas två gånger. Med tanke på att många ännu bara fått en dos skulle det här överbelastat testkapaciteten.

 

Då testkapaciteten inte är obegränsad borde den användas för att testa personer som har symptom, har exponerats för coronaviruset, eller inresande från länder med högre risk, exempelvis Ryssland där Deltamutationen sprids.

 

Det är inte klokt att börja kontrollera intyg av utländska fritidsbåtsägare samt ha krav på att de ska testa sig när de kommit till en gästhamn långt ifrån en testningspunkt. Fritidsbåtar har hittills varit undantagna under hela pandemin, också för att man där lever i rätt karantänsliknande förhållanden, men nu vill ministeriet att undantaget tas bort. Ingen kommer i praktiken kunna kontrollera dem eller ens ge dem möjlighet att testa sig.

 

Ministeriet ville också att alla länder skulle klassas som högriskländer trots att man vet att testkapaciteten inte räcker för att testa alla från samtliga länder.

 

Vore det då inte bättre att lägga in de begränsade resurserna på att exempelvis testa just alla de som skulle hem från fotbolls-EM i S:t Petersburg och där sista matchen spelades igår. Att finländare skulle åka och se matcherna kan inte ha kommit som en överraskning. Att testkapaciteten inte fixats, då tidpunkten för matcherna varit känd länge och man vetat exakt hur många som åkt och när de var på väg hem, är däremot en överraskning.

 

Så medan testkapaciteten tryter där ville man nu i stället börja testa inresande från exempelvis Island som har en flera gånger lägre incidens än Finland, och där vaccinationerna kommit längre. Det låter som fel användning av resurserna. För om man inte prioriterar blir det lite stickprov här och där både från högriskländer och lågriskländer. Det måste ju ändå vara fiffigare att testa fler från högriskländer och inte riskera att de blir otestade, som på ryska gränsen, bara för att man är upptagen med att testa symptomfria islänningar och fritidsbåtsägare i stället.

 

Det är den här typens lagförslag, som man på förhand vet att inte går att efterleva, som gör att människor tappar tron på politiken då man uppfattar att det inte längre finns sinne för proportioner. Man har varit helt tondöv för all kritik och de frågor som kommit.

 

Riksdagen kunde som tur är göra betydande förbättringar i lagförslaget. Riksdagen beslöt bland annat att länder med låg incidens fortsättningsvis ska klassas som lågriskländer utan krav på test.

 

Det är viktigt att social- och hälsovårdsministeriet och regeringen nu respekterar riksdagens vilja och använder de begränsade resurserna där de gör mest nytta för att stoppa coronaviruset och farliga mutationer, inte börjar jaga fritidsbåtar.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00