Miljögärningar i vardagen gör skillnad

05.08.2021 kl. 11:21
Den 20 juli skickade en vän, som bor utanför Los Angeles, ett videoklipp på när ett fyrmotorigt propellerplan vattenbombar en markbrand i dalen nedanför hans hus.

Då de köpte huset var en av fördelarna att det fanns tre olika vägar bort från tomten ifall det skulle börja brinna. För några år sedan evakuerades de en vecka. Nu kunde branden släckas snabbt. Säsongen för bränder brukar vara från juli till november, men högre temperaturer och ökande torka gör att den farliga tiden förlängs. Många oroar sig för att risken för bränder där snart kommer finnas året runt.

För tillfället härjar flera bränder på den amerikanska västkusten. Den stora Dixiebranden i norra Kalifornien är bara en bit från staden Paradise där Campbranden dödade 85 människor och jämnade staden med marken för tre år sedan. Norr om gränsen, i Oregon, härjar Bootlegbranden - den tredje största i delstatens historia.

I Europa härjar skogsbränder i Spanien, Grekland och Turkiet för att inte tala om ryska Sibirien där eldsvådorna är enorma. Temperaturerna som uppmätts på många platser har återigen varit rekordhöga. I kanadensiska byn Lytton, som brann ner till 90 % i slutet av juni, uppmättes nytt värmerekord i Kanada, 49,6 grader. I Sibirien, normalt en av de kallaste platserna i världen, uppmättes temperaturer på 38 grader vilket sannolikt är den högsta temperaturen någonsin ovanför polcirkeln. Inte heller Finland har förskonats hettan och skogsbränder.

Samtidigt som vissa delar av världen haft obeskrivliga värmeböljor har andra delar av världen, både Västeuropa och Kina, haft enorma översvämningar. Forskare tror att det kan ha att göra med att jetströmmarna försvagats, vilket kan parkera högtryck och lågtryck under en längre tid.

Utvecklingen är mycket skrämmande. För mig skapar det på många sätt en mycket större oro än för coronapandemin. Pandemin har krävt konkreta åtgärder på både samhällelig och enskild nivå, men där lösningarna ändå varit enklare i väntan på ett vaccin. För att minska den globala uppvärmningen hjälper det dock inte bara att tvätta händerna, hålla avstånd, bära munskydd samt att ta vaccin. Samtidigt som vaccinutvecklingen skedde rekordsnabbt bråkar man fortfarande om implementeringen av klimatavtalet från Paris, som godkändes för sex (!) år sedan.

Pandemin kanske ändå kan bidra med lösningar. Vaccinen hade inte uppkommit utan extraordinärt fokus och internationellt samarbete mellan forskare uppbackat av nästan obegränsade ekonomiska resurser. Samma fokus på klimatförändringen skulle kunna omvandla alla tusentals fina strategier och avtal till något konkret.

De enskilda insatserna, som varje människa gjort, har varit av den största betydelsen för att minska smittspridningen i Finland. Vi har följt enkla rekommendationer och tagit ansvar. Om varje finländare i vardagen på samma sätt skulle tänka på hur vi kunde begränsa våra miljö- och klimatavtryck skulle det få en enorm samlad effekt.

Klimatfrågan löses inte bara av globala konferenser. Som så mycket annat handlar det också om dig, mig och alla våra små insatser tillsammans. Ifall tillräckligt många agerar kommer det ha stor betydelse och göra att våra vardagsval gör skillnad.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00