Miljögärningar i vardagen gör skillnad

05.08.2021 kl. 11:21
Den 20 juli skickade en vän, som bor utanför Los Angeles, ett videoklipp på när ett fyrmotorigt propellerplan vattenbombar en markbrand i dalen nedanför hans hus.

Då de köpte huset var en av fördelarna att det fanns tre olika vägar bort från tomten ifall det skulle börja brinna. För några år sedan evakuerades de en vecka. Nu kunde branden släckas snabbt. Säsongen för bränder brukar vara från juli till november, men högre temperaturer och ökande torka gör att den farliga tiden förlängs. Många oroar sig för att risken för bränder där snart kommer finnas året runt.

För tillfället härjar flera bränder på den amerikanska västkusten. Den stora Dixiebranden i norra Kalifornien är bara en bit från staden Paradise där Campbranden dödade 85 människor och jämnade staden med marken för tre år sedan. Norr om gränsen, i Oregon, härjar Bootlegbranden - den tredje största i delstatens historia.

I Europa härjar skogsbränder i Spanien, Grekland och Turkiet för att inte tala om ryska Sibirien där eldsvådorna är enorma. Temperaturerna som uppmätts på många platser har återigen varit rekordhöga. I kanadensiska byn Lytton, som brann ner till 90 % i slutet av juni, uppmättes nytt värmerekord i Kanada, 49,6 grader. I Sibirien, normalt en av de kallaste platserna i världen, uppmättes temperaturer på 38 grader vilket sannolikt är den högsta temperaturen någonsin ovanför polcirkeln. Inte heller Finland har förskonats hettan och skogsbränder.

Samtidigt som vissa delar av världen haft obeskrivliga värmeböljor har andra delar av världen, både Västeuropa och Kina, haft enorma översvämningar. Forskare tror att det kan ha att göra med att jetströmmarna försvagats, vilket kan parkera högtryck och lågtryck under en längre tid.

Utvecklingen är mycket skrämmande. För mig skapar det på många sätt en mycket större oro än för coronapandemin. Pandemin har krävt konkreta åtgärder på både samhällelig och enskild nivå, men där lösningarna ändå varit enklare i väntan på ett vaccin. För att minska den globala uppvärmningen hjälper det dock inte bara att tvätta händerna, hålla avstånd, bära munskydd samt att ta vaccin. Samtidigt som vaccinutvecklingen skedde rekordsnabbt bråkar man fortfarande om implementeringen av klimatavtalet från Paris, som godkändes för sex (!) år sedan.

Pandemin kanske ändå kan bidra med lösningar. Vaccinen hade inte uppkommit utan extraordinärt fokus och internationellt samarbete mellan forskare uppbackat av nästan obegränsade ekonomiska resurser. Samma fokus på klimatförändringen skulle kunna omvandla alla tusentals fina strategier och avtal till något konkret.

De enskilda insatserna, som varje människa gjort, har varit av den största betydelsen för att minska smittspridningen i Finland. Vi har följt enkla rekommendationer och tagit ansvar. Om varje finländare i vardagen på samma sätt skulle tänka på hur vi kunde begränsa våra miljö- och klimatavtryck skulle det få en enorm samlad effekt.

Klimatfrågan löses inte bara av globala konferenser. Som så mycket annat handlar det också om dig, mig och alla våra små insatser tillsammans. Ifall tillräckligt många agerar kommer det ha stor betydelse och göra att våra vardagsval gör skillnad.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00