Miljögärningar i vardagen gör skillnad

05.08.2021 kl. 11:21
Den 20 juli skickade en vän, som bor utanför Los Angeles, ett videoklipp på när ett fyrmotorigt propellerplan vattenbombar en markbrand i dalen nedanför hans hus.

Då de köpte huset var en av fördelarna att det fanns tre olika vägar bort från tomten ifall det skulle börja brinna. För några år sedan evakuerades de en vecka. Nu kunde branden släckas snabbt. Säsongen för bränder brukar vara från juli till november, men högre temperaturer och ökande torka gör att den farliga tiden förlängs. Många oroar sig för att risken för bränder där snart kommer finnas året runt.

För tillfället härjar flera bränder på den amerikanska västkusten. Den stora Dixiebranden i norra Kalifornien är bara en bit från staden Paradise där Campbranden dödade 85 människor och jämnade staden med marken för tre år sedan. Norr om gränsen, i Oregon, härjar Bootlegbranden - den tredje största i delstatens historia.

I Europa härjar skogsbränder i Spanien, Grekland och Turkiet för att inte tala om ryska Sibirien där eldsvådorna är enorma. Temperaturerna som uppmätts på många platser har återigen varit rekordhöga. I kanadensiska byn Lytton, som brann ner till 90 % i slutet av juni, uppmättes nytt värmerekord i Kanada, 49,6 grader. I Sibirien, normalt en av de kallaste platserna i världen, uppmättes temperaturer på 38 grader vilket sannolikt är den högsta temperaturen någonsin ovanför polcirkeln. Inte heller Finland har förskonats hettan och skogsbränder.

Samtidigt som vissa delar av världen haft obeskrivliga värmeböljor har andra delar av världen, både Västeuropa och Kina, haft enorma översvämningar. Forskare tror att det kan ha att göra med att jetströmmarna försvagats, vilket kan parkera högtryck och lågtryck under en längre tid.

Utvecklingen är mycket skrämmande. För mig skapar det på många sätt en mycket större oro än för coronapandemin. Pandemin har krävt konkreta åtgärder på både samhällelig och enskild nivå, men där lösningarna ändå varit enklare i väntan på ett vaccin. För att minska den globala uppvärmningen hjälper det dock inte bara att tvätta händerna, hålla avstånd, bära munskydd samt att ta vaccin. Samtidigt som vaccinutvecklingen skedde rekordsnabbt bråkar man fortfarande om implementeringen av klimatavtalet från Paris, som godkändes för sex (!) år sedan.

Pandemin kanske ändå kan bidra med lösningar. Vaccinen hade inte uppkommit utan extraordinärt fokus och internationellt samarbete mellan forskare uppbackat av nästan obegränsade ekonomiska resurser. Samma fokus på klimatförändringen skulle kunna omvandla alla tusentals fina strategier och avtal till något konkret.

De enskilda insatserna, som varje människa gjort, har varit av den största betydelsen för att minska smittspridningen i Finland. Vi har följt enkla rekommendationer och tagit ansvar. Om varje finländare i vardagen på samma sätt skulle tänka på hur vi kunde begränsa våra miljö- och klimatavtryck skulle det få en enorm samlad effekt.

Klimatfrågan löses inte bara av globala konferenser. Som så mycket annat handlar det också om dig, mig och alla våra små insatser tillsammans. Ifall tillräckligt många agerar kommer det ha stor betydelse och göra att våra vardagsval gör skillnad.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00