Dagen som förändrade världen

09.09.2021 kl. 11:20
Idag för exakt 20 år sedan flög de två kapade passagerarplanen in i World Trade Center tornen i New York.

Tornen var inte bara stora arbetsplatser utan en symbol för västvärlden. Ett landmärke för städernas stad i ledaren för den fria världen, USA.

Nästan alla finländare som var tillräckligt gamla vet exakt var de befann sig då det inträffade. Jag följde händelserna noga i Mariehamn efter att ha slutat sista lektionen för dagen i Ålands Lyceum. Det var en fruktansvärd sak att bevittna och man visste direkt att det skulle bli en historisk händelse. Lite visste man dock då om hur mycket händelsen skulle förändra världen i grunden samt få stor indirekt betydelse också på Finland.

Några dagar efter attacken sade USA:s dåvarande president George W Bush, i ett gemensamt plenum för både representanthuset och senaten i den amerikanska kongressen, att alla nationer i alla regioner i världen måste besluta om man antingen är med USA eller är med terroristerna. Några veckor senare inleddes invasionen av Afghanistan där Talibanerna skyddade Usama-bin-Laden och terrornätverket Al-Qaida. I likhet med övriga västvärlden följde Finland naturligt beslutet att vara med USA. Vi blev en del av den internationella koalition som stannade i Afghanistan i nästan 20 år.

Under dessa 20 år har USA, västvärlden och världen förändrats på ett sätt som var svårt att tänka sig på morgonen den 11 september 2010, innan attackerna. Al-Qaida kan nog inte i sin vildaste fantasi ha kunnat föreställa sig hur man skulle komma att förändra världen genom de konsekvenser som deras attacker ledde till. Det är omöjligt att veta hur världen skulle ha sett ut utan terrorattackerna. Det är ändå mycket svårt att tro att USA skulle ha invaderat Afghanistan, eller Irak några år senare utan händelserna den 11 september. I sin tur är det mycket svårt att tro att Donald Trump hade blivit USA:s president utan kriget i Irak.

USA:s invasion av Irak och avpolletterandet av Saddam Hussein skapade också i praktiken förutsättningar och grogrund för att terrornätverket ISIS skulle skapas, och som gjorde att USA på nytt behövde gå in i Irak. Den typs nationsbyggande som USA och västvärlden försökt sig på, och tyvärr misslyckats med i både Afghanistan och Irak, hade sannolikt aldrig hänt utan den 11 september 2001. Följderna av Afghanistan och Irak kommer synas länge eftersom det upptagit stora resurser och mycket fokus av västvärlden. Det har också haft följdeffekter på hela maktbalansen i regionerna, i synnerhet i Iraks närhet. Det har också påverkat Irans relation till omvärlden då president Bush i januari 2002 i sitt tal till nationen utmålade Irak, Iran och Nordkorea till ondskans axelmakter. Det talet hade aldrig skrivits på det sättet utan händelserna den 11 september. För att inte tala om den misstänksamhet som vuxit mellan religioner och kulturer som påverkat samhällen och retoriken i debatten, också i Finland.

Idag 20 år efter de hemska attackerna på USA, som för evigt etsat sig fast på våra näthinnor, kan vi konstatera att händelsen skulle förändra hela världen på ett nästan ofattbart sätt. Frid över offrens minne.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00