SFP:s österbottniska riksdagsledamöter kräver konkreta åtgärder gällande skarven

29.09.2021 kl. 18:36
SFP:s österbottniska riksdagsledamöter Mikko Ollikainen, Anders Norrback och Joakim Strand ifrågasätter starkt behandlingen av skarvfrågan och den utdragna processen gällande ersättningar för skarvskador.

Enligt Ollikainen, Norrback och Strand är även behandlingstiderna gällande undantagslov för begränsning av skarvskador ohållbara. Frågan lyftes fram av under riksdagens budgetdiskussion med jord- och skogsbruksminister Leppä och miljöminister Mikkonen.   
  
-Jag vill höra hur jord- och skogsbruksministeriet kommer att säkerställa att de berörda yrkesfiskarna får ersättning för de skador som orsakas av skarvarna. Yrkesfiskarna har lidit alldeles för länge av problemet, säger Ollikainen, som ställde frågan till de ansvariga ministrarna under onsdagens budgetdiskussion.
 
Skarvfrågans hantering bekymrar även riksdagsledamot Norrback, som poängterar att hela processen med skarvrelaterade ärenden måste försnabbas så att behandlingstiderna i framtiden hålls på en rimlig nivå. 

- Man borde aktivt gå inför att hitta nya arbetssätt som försnabbar behandlingsförfarandet, säger Norrback. Det känns orimligt att den som söker undantagslov varje gång måste bevisa att skarven förorsakat skador på fiskebeståndet. Detta är ju redan vetenskapligt bevisat. 
 
Riksdagsledamot Strand konstaterar att myndigheternas sätt att hantera skarvfrågan är ett misslyckande som åtminstone hos oss i kusttrakterna tär på förtroendet för myndigheter överlag.

- Senast nu är det upp till bevis. Det krävs såväl konkreta och effektiva åtgärder för att förebygga skarvskador som statliga medel för att ersätta redan uppkomna skador. Förtroendet för myndighetsapparaten har naggats rejält i kanten, avslutar Strand.

De österbottniska riksdagsledamöterna kommer även i fortsättningen att arbeta för att konkreta åtgärder inom frågan uppnås. 

Anders Norrback, Mikko Ollikainen och Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30