Förebyggande åtgärder sparar på statens kostnader på sikt

28.09.2021 kl. 16:52
Riksdagen påbörjade denna vecka remissdebatten om regeringens budgetförslag för år 2022. I sitt anförande betonade riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (Sfp) vikten av den förebyggande verksamheten inom social- och hälsovården.

- Regeringens budgetförslag innehåller ett stort antal förebyggande åtgärder. Förebyggande social- och hälsovårdspolitik stödjer inte bara medborgarnas välbefinnande utan ökar också på sysselsättningsgraden och arbetskraftens produktivitet. Genom att ta hand om de anställdas hälsa, välbefinnande och förmåga att fungera och arbeta minskar behovet av social- och hälsovårdstjänsterna, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi lyfte upp Finlands nationella vaccinprogram som ett av de bästa förebyggande åtgärder vi har. Det finns ändå utrymme för utveckling även där. Bland annat en utvidgning av pneumokockvaccinationer skulle enligt Rehn-Kivi spara på hälsovårdskostnaderna och minska på trycket på sjukvården.
Förebyggande åtgärder presenteras också inom mentalvården med en nationell förvaltningsövergripande strategi för psykisk hälsa. Psykisk ohälsa kostar samhället miljarder årligen, och vi vet redan nu att den psykiska ohälsan vuxit på grund av pandemin.
- Terapigarantin är en konkret åtgärd som vi måste se till att förverkligas så snabbt som möjligt. Även lågtröskelservice och andra satsningar på förebyggande åtgärder måste verkställas för att förhindra ensamhet och mobbning.
Avslutningsvis betonade Rehn-Kivi att kommunerna ska kompenseras för sina för kostnaderna som pandemin orsakat.
- Finland har klarat sig bra i kampen mot coronaviruset. Nu måste vi se till att kommunerna som i praktiken skött om coronabehandlingen, från testning och spårning till vaccineringar och sjukvård, blir ersatta till 100 % för sina coronakostnader, säger Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00