Välkommet med expressfil för utländsk arbetskraft och ett förhöjt hushållsavdrag

28.09.2021 kl. 13:00

– Finlands ekonomiska tillväxt har kommit igång, vilket visar att regeringen har lyckats med sin ekonomiska politik i en svår situation. Det är emellertid klart att också nya åtgärder behövs och flera av dessa finns i nästa års budgetbok. Till dem hör till exempel satsningen på den studie- och arbetsrelaterade invandringen och höjningen av hushållsavdraget.

 
Det betonade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i gruppanförandet i remissdebatten om budgeten för år 2022.
 
– Svenska riksdagsgruppen och SFP välkomnar regeringens beslut att under 2022 skapa en så kallad expressfil på två veckor för att främja arbetskraftsinvandringen. Det här ska inte kunna vara en politisk tvistefråga. Den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen behövs. Det borde hela det finländska samhället och alla partier inse, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz understryker behovet av strukturella sysselsättande åtgärder, då den snabbaste tillväxten inom sysselsättningen enligt finansministeriets prognos kommer att avta redan under 2022.
 
– Det finns ingen naturlag som säger att vi i Finland skall behöva leva med en betydligt högre strukturell arbetslöshet än våra nordiska grannländer. Det är nu, under en gynnsam konjunktur, som det är det lättast att förverkliga de reformer som behövs. Det är väsentligt att vi nu har en klar deadline – den 15 februari 2022 – för de beslut som krävs.
 
En höjning av hushållsavdraget har varit en viktig målsättning för SFP. Adlercreutz är nöjd över att det nu förverkligas.
 
– Vi höjer både på hushållsavdragets maximibelopp och på ersättningsprocenten. På så sätt uppmuntrar vi hushållen att byta oljepannan mot förnybara uppvärmningsalternativ. Utöver detta genomförs ett tvåårigt försök med höjt hushållsavdrag för hushålls-, vård- och omsorgsarbete. Vi är övertygade om att denna åtgärd ger fler arbetstillfällen inom servicebranschen.

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00