Med jobben kommer tillväxten

25.09.2021 kl. 07:21
Jag har gått in i den här politiska hösten med en stark tro på framtiden. Tillväxten ökar och vi håller på att öppna upp samhället igen.

Coronakrisen har tärt på alla. Nu hoppas jag att vi så småningom kan våga tro på en vardag där företagen kan verka fullt ut, där kulturbranschen får arbeta för högtryck igen, där människor kan träffas, ägna sig åt sina hobbyer och umgås. Regeringen gör allt för att det här skall kunna ske så fort som möjligt. Det avgörande är att nå en vaccinationstäckningsgrad på minst 80 procent. Så har du ännu inte tagit vaccinet – gör det!

Jag har haft nöjet att nyligen gå på teater. Upplevelsen att, efter en paus på ett och ett halvt år, få sitta i salongen tillsammans med andra, dela skratt och mingla i pausen var härlig. Jag har saknat det.

Arbetet med att öppna upp samhället och med statsbudgeten för nästa år har präglat den politiska hösten. Efter en vecka av förhandlingar med mina partiordförandekolleger kunde regeringen enas om ett budgetförslag som stärker tillväxten, innehåller ett historiskt klimatpaket och många utmärkta enskilda åtgärder som stärker livskraften också lokalt.

Enligt Finlands Banks senaste prognos kommer den finländska ekonomin växa med 3,5 procent i år. Allt fler får jobb och vi närmar oss målet om en sysselsättningsgrad på 75 procent. Det är bra. För att få bukt med statsskulden behöver vi framöver sikta på en sysselsättningsgrad på 80 procent. Finland ska vara ett intressant land att investera, verka och bo i.

Bristen på arbetskraft är nu akut inom många områden. Vi behöver en större arbetskraftsinvandring. Vi måste se till att allt fler jobbar och vi ska satsa på en bättre arbetshälsa. Därför var det ytterst välkommet att vi i regeringen nu bestämde att höja studerandes inkomstgränser. Det här förbättrar studerandes möjligheter att arbeta vid sidan om studierna och är något som vi i SFP länge jobbat för. Regeringen vill också att det lönar sig för äldre som gått i pension att ta emot arbete. Därför kommer vi nu bland annat att införa en trappstegsmodell för att ytterligare höja arbetsinkomstavdraget för dem som fyllt 60.

Vi höjer hushållsavdraget för hushållsarbete samt vård- och omsorgstjänster till 3500 euro  och den avdragbara andelen höjs från 40 till 60 procent, något som SFP aktivt drivit. Den som byter ut sin oljepanna kan få ett avdrag på 3500 euro under åren 2022-2027. Hushållsavdraget förbättrar sysselsättningen och främjar företagsamheten samt den gröna omställningen. Förhoppningsvis leder det också till att till exempel barnfamiljer och äldre kan få mer hjälp i vardagen.

Det är i de små och medelstora företagen som flest nya arbetsplatser skapas. Därför var det viktigt att regeringen valde att inte höja företagsskatten. Tvärtom stärker vi förutsättningarna för företagen att verka och växa. 

För såväl näringslivet som invånarna är fungerande förbindelser A och O. Det här gäller i högsta grad även skärgården. Att finansieringen nu är tryggad för att förnya Rävsundsbron och Hessundsbron i Pargas är en stor sak och något som SFP har arbetat länge för.

Det finns en bransch där bristen på arbetskraft oroar mig särskilt mycket, nämligen vårdbranschen. Tillgången till utbildad vårdpersonal är en av Finlands centrala framtidsfrågor. Utan vårdpersonal har vi inget välfärdssamhälle. Därför behöver vi tillräckligt med utbildningsplatser för läkare, sjukskötare och närvårdare. Vi behöver välmående och trivsel i arbetslivet, gott ledarskap och konkurrenskraftiga löner. Här är också arbetskraftsinvandring en central pusselbit. Jag och SFP har efterfrågat ett tvärsektoriellt handlingsprogram för att trygga en tillräcklig vårdpersonal och det här ska nu göras under social- och hälsovårdsministeriets ledning.

En ambitiös, innovativ och sporrande klimatpolitik skapar också arbetsplatser. Jag är glad att vi i regeringen kunnat enas om ett historiskt stort klimatpaket där alla sektorer är med. Vi vill ha ett klimatneutralt Finland 2035. Den gröna omställningen ger  stora möjligheter för näringslivet i vårt land.  Också inom sjöfarten ser vi att de nya färjorna byggs för att vara betydligt mer klimatsmarta i drift än tidigare. Aurora Botnia har redan börjat trafikera mellan Vasa och Umeå och i vår blir det spännande att se klimatvänliga Viking Glory i åboländska vatten. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00