- Enkäten bekräftar den oro vi haft gällande coronapandemins inverkan på barn och ungas välmående. Nu behövs verkligen de satsningar på stödfunktioner som vi talat om och beviljat pengar för under de senaste åren, framför allt på elev- och studerandevården. Här är det ytterst viktigt att samarbetet mellan skolan och vården fungerar smidigt med eleverna i fokus, nu och i framtiden då välfärdsområdena inleder sin verksamhet, säger riksdagsledamot Mikko Ollikainen (SFP), medlem i riksdagens kulturutskott.
Trots att över 80 procent av pojkarna i årskurs 8 och 9 är i nöjda med sina liv, tyder svaren i enkäten på att en ökad mängd av barn och unga kommer att behöva stöd i frågor som berör sociala relationer och ångest.
- Nu sätts närundervisningen och mångsidiga hobbymöjligheter i ett ännu viktigare ljus. Tiotusentals barn och unga har slutat fritids- eller hobbyverksamhet som en följd av coronapandemin och nu är det av största vikt att nå ut tillbaka, speciellt till de ensamma. Till exempel med Finlandsmodellen vill man erbjuda barn en avgiftsfri hobby under skoldagen, och enkäten visar att det är speciellt viktigt att lyckas aktivera flickor i verksamheten, säger Ollikainen.
Det har tidigare påvisats att coronapandemin och distansundervisningen även haft inverkan på barn och ungas baskunskaper, som läs- skriv- och räknekunskaper.
- Den grundläggande utbildningen måste ge barn och unga tillräckliga baskunskaper. Det har under hösten kommit signaler om att utvecklingen av kunskapsnivån genomgått en oroväckande trend i vårt land delvis på grund av distansundervisningen, och det här är ett problem som bör tas på allvar, menar Ollikainen.
Skolhälsoenkäten har utförts sedan år 1996 och i år deltog 264 878 barn och unga. Undersökningen gjordes under våren 2021.
