Följderna av coronapandemin på barn och unga måste tas på allvar 

17.09.2021 kl. 13:26
Coronapandemin har varit en tung tid för barn och unga. Det visar en idag publicerad enkät av THL (Institutet för hälsa och välfärd). Speciellt utsatta är flickor, bland vilka ensamhet har vuxit betydligt i jämförelse till tidigare år. Enligt enkäten känner sig var fjärde flicka rätt ofta eller ständigt ensam. 

- Enkäten bekräftar den oro vi haft gällande coronapandemins inverkan på barn och ungas välmående. Nu behövs verkligen de satsningar på stödfunktioner som vi talat om och beviljat pengar för under de senaste åren, framför allt på elev- och studerandevården. Här är det ytterst viktigt att samarbetet mellan skolan och vården fungerar smidigt med eleverna i fokus, nu och i framtiden då välfärdsområdena inleder sin verksamhet, säger riksdagsledamot Mikko Ollikainen (SFP), medlem i riksdagens kulturutskott.

 
Trots att över 80 procent av pojkarna i årskurs 8 och 9 är i nöjda med sina liv, tyder svaren i enkäten på att en ökad mängd av barn och unga kommer att behöva stöd i frågor som berör sociala relationer och ångest.
 
- Nu sätts närundervisningen och mångsidiga hobbymöjligheter i ett ännu viktigare ljus. Tiotusentals barn och unga har slutat fritids- eller hobbyverksamhet som en följd av coronapandemin och nu är det av största vikt att nå ut tillbaka, speciellt till de ensamma. Till exempel med Finlandsmodellen vill man erbjuda barn en avgiftsfri hobby under skoldagen, och enkäten visar att det är speciellt viktigt att lyckas aktivera flickor i verksamheten, säger Ollikainen.
 
Det har tidigare påvisats att coronapandemin och distansundervisningen även haft inverkan på barn och ungas baskunskaper, som läs- skriv- och räknekunskaper.
 
- Den grundläggande utbildningen måste ge barn och unga tillräckliga baskunskaper. Det har under hösten kommit signaler om att utvecklingen av kunskapsnivån genomgått en oroväckande trend i vårt land delvis på grund av distansundervisningen, och det här är ett problem som bör tas på allvar, menar Ollikainen.
 
Skolhälsoenkäten har utförts sedan år 1996 och i år deltog 264 878 barn och unga. Undersökningen gjordes under våren 2021.
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30