Följderna av coronapandemin på barn och unga måste tas på allvar 

17.09.2021 kl. 13:26
Coronapandemin har varit en tung tid för barn och unga. Det visar en idag publicerad enkät av THL (Institutet för hälsa och välfärd). Speciellt utsatta är flickor, bland vilka ensamhet har vuxit betydligt i jämförelse till tidigare år. Enligt enkäten känner sig var fjärde flicka rätt ofta eller ständigt ensam. 

- Enkäten bekräftar den oro vi haft gällande coronapandemins inverkan på barn och ungas välmående. Nu behövs verkligen de satsningar på stödfunktioner som vi talat om och beviljat pengar för under de senaste åren, framför allt på elev- och studerandevården. Här är det ytterst viktigt att samarbetet mellan skolan och vården fungerar smidigt med eleverna i fokus, nu och i framtiden då välfärdsområdena inleder sin verksamhet, säger riksdagsledamot Mikko Ollikainen (SFP), medlem i riksdagens kulturutskott.

 
Trots att över 80 procent av pojkarna i årskurs 8 och 9 är i nöjda med sina liv, tyder svaren i enkäten på att en ökad mängd av barn och unga kommer att behöva stöd i frågor som berör sociala relationer och ångest.
 
- Nu sätts närundervisningen och mångsidiga hobbymöjligheter i ett ännu viktigare ljus. Tiotusentals barn och unga har slutat fritids- eller hobbyverksamhet som en följd av coronapandemin och nu är det av största vikt att nå ut tillbaka, speciellt till de ensamma. Till exempel med Finlandsmodellen vill man erbjuda barn en avgiftsfri hobby under skoldagen, och enkäten visar att det är speciellt viktigt att lyckas aktivera flickor i verksamheten, säger Ollikainen.
 
Det har tidigare påvisats att coronapandemin och distansundervisningen även haft inverkan på barn och ungas baskunskaper, som läs- skriv- och räknekunskaper.
 
- Den grundläggande utbildningen måste ge barn och unga tillräckliga baskunskaper. Det har under hösten kommit signaler om att utvecklingen av kunskapsnivån genomgått en oroväckande trend i vårt land delvis på grund av distansundervisningen, och det här är ett problem som bör tas på allvar, menar Ollikainen.
 
Skolhälsoenkäten har utförts sedan år 1996 och i år deltog 264 878 barn och unga. Undersökningen gjordes under våren 2021.
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande 13.4

Gruppanförande i debatten om statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna
13.04.2010 kl. 16:25

Gruppanförande 8.4

Gruppanförande i responsdebatten om regeringens redogörelse om läget i Afganistan och Finlands deltagande i ISAF-operationen
09.04.2010 kl. 09:25

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05