Föräldraledighetsreformen stöder ett mer jämställt föräldraskap

16.09.2021 kl. 14:33
Regeringen har idag överlämnat till riksdagen en proposition om att förnya familjeledigheterna. Minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist, gläds över förslaget som är ett viktigt steg mot att modernisera vårt familjeledighetssystem.

- Reformen stöder ett mer jämställt föräldraskap och gör det lättare att förena arbete och familjeliv, säger Blomqvist. Det här är ett välkommet steg mot ett mer jämställt familjeledighetssystem, som bättre svarar på samhällets värderingar och behov. 

Enligt propositionen förnyas bland annat föräldradagpenningen så att utgångspunkten blir en jämlik fördelning mellan föräldrarna. Föräldrapenning ska betalas i sammanlagt 320 vardagar för ett barn. Om barnet har två föräldrar får vardera rätt till hälften. Av dessa kan högst 63 vardagar överlåtas. Enligt förslaget skulle även alla barn behandlas jämlikt oavsett familjeform, vilket bättre beaktar mångfalden inom familjer.
 
- En jämlik fördelning ska sporra fler pappor till att ta ut en större andel av familjeledigheterna. Idag använder finländska pappor bara en tiondel av föräldradagpenningen, vilket är betydligt mindre än i våra nordiska grannländer. Nu är det dags att vi kommer ikapp. Ett mer jämställt föräldraskap främjar barnets rättigheter, pappors möjlighet att delta i familjelivet och på sikt även jämställdheten på arbetsmarknaden, säger Blomqvist.

- Samtidigt står det klart att det ännu finns saker att förbättra. Utöver lagen behövs en attitydförändring i samhället och på arbetsmarknaden, för att komma åt osynliga hinder och diskriminering. Att värdesätta tid och omvårdnad av barn ska ligga i hela samhällets intresse.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00