Ärade talman,
Det är ett mänskligt behov att tillhöra något. En familj, en grupp men också ett samhälle. Den diskussion vi för här idag har ett stort värde, att vi som folkets representanter talar i en positiv anda om integration. Vi vill välkomna folk hit. Vi vill att de trivs och mår bra här, som delar av det finländska samhället.
Svenska riksdagsgruppen välkomnar varmt redogörelsen. Diskussionen om integration har länge kretsat kring individens strävanden. Nu sätter vi fokus på strukturerna och hur vi via dem kan stöda individen så att man känner sig inte bara integrerad utan också delaktig.
Ärade talman,
En central tanke i den integrationspolitiska redogörelsen är att man satsar på mer effektiv integration redan i början när människan har flyttat till Finland. Kommunernas roll i integrationen är ytterst viktig. Den kommer ytterligare att betonas när arbetskraftstjänsterna från TE-byråerna flyttar över till kommunerna år 2024. I SFP-ledda kommuner har vi i regel satsat på integration för vi ser värdet i det. Min hemort Nagu blev världskänd över en natt för det sätt vi tog emot ett 100-tal flyktingar för några år sedan. Det speciella var att hela den lilla orten ställde upp och samlade in både kläder och leksaker, lokala föreningar skapade olika samarbetsformer och lokala företagare erbjöd jobb. Det här fick stor uppmärksamhet också internationellt och kom kort och gott att kallas Nagumodellen. Integrationsfrämjande arbete är inte enbart myndigheternas sak utan det handlar om brett samarbete i närsamhället.
Många har också hört om Närpes där 16 procent av invånarna har utländskt bakgrund. Integrationsmodellen i Närpes är klar och tydlig. Man betonar på arbetsplatsens betydelse Via arbetet kan flyktingarna vara aktiva och komma i kontakt med sitt närsamhälle. Sysslolöshet är förödande för både självkänslan och trygghetskänslan.
Bland annat kompetenskartläggning av tidigare kunskaper bör göras snabbt och individens kunskap och styrkor bör utnyttjas betydligt bättre än vad vi gör idag. Åtgärder som dessa är nyckeln till en lyckad integration, att strukturerna uppmuntrar och hjälper individen att hitta arbete, att hitta vänner, att hitta hobbyn och till sist – att hitta ett liv i Finland.
Ärade talman,
I redogörelsen lyfts invandrarkvinnor upp som en särskild målgrupp. Alltför många kvinnor idag står utanför arbetslivet och de blir inte en del av det finländska samhället. Det är viktigt att nå ut till dem och stöda dem i orienteringen mot arbetslivet. Nya arbetssätt krävs speciellt för att stöda kvinnor med barn. Ett bra förslag i redogörelsen är att det grundas familjecenter där det kan ordnas språkkurser på ett familjevänligt sätt. Integrationsmöjligheterna föreslås också stärkas för dem som flyttat till Finland på grund av sin familjemedlems jobb.
Ärade talman,
Kunskap i det lokala språket är en av nycklarna till en lyckad integration. Kan du språket så är tröskel för all annan delaktighet mycket lägre. I redogörelsen framhävs genomgående att integration ska kunna vara möjligt på båda inhemska språken, finska och svenska. Antingen på någotdera språket eller parallellt. Vi i SFP stöder detta varmt och ser i många kommunerna hur framgångsrik integration på svenska kan vara. För många är svenskan nämligen ett enklare språk att lära sig.
Ärade talman,
Vi är ett åldrande samhälle där allt fler regioner och branscher lider av arbetskraftsbrist och där utanförskap är ett växande problem. Svenska riksdagsgruppen stöder aktivt olika åtgärder som ökar på arbetskraftsinvandring. Lika aktivt stöder vi åtgärder med vilka vi kan hjälpa mänskor i nöd och ge dem skydd. Men vi kan inte ha invandring utan integration. Integration är avgörande för vår framtid. Våra företag behöver nya arbetstagare, vi som samhälle behöver locka mera unga människor till Finland. Det är nödvändigt att vi lyckas bättre med det än vi gör idag. Det är fint att vi nu tar konkreta steg i rätt riktning.
Tack.
