Mot en ljusare framtid med tillväxt och sporrande klimatåtgärder!

11.09.2021 kl. 06:43

Efter att ha rott i land stora projekt med ett gott resultat hör man ibland uttrycket ”trött men lycklig”. Efter en vecka av förhandlingar med mina partiordförandekolleger, och en inte alldeles lätt budgertria, känner jag mig  just nu nöjd men lite sliten. Det tar på krafterna att jobba nästan två veckor i sträck utan ledig dag. Men resultatet blev gott och det är huvudsaken.

Regeringen kunde enas om ett budgetförslag som stärker tillväxten, innehåller ett historiskt klimatpaket och många enskilda åtgärder som också vår region har glädje av. Dessutom har vi i regeringen den här veckan också godkänt den nya hybridstrategin för hanteringen av coronapandemin. Det tydliga budskapet är att vi nu går mot ett öppnare samhälle varefter allt fler fått två doser vaccin.  

Jag är glad att vi i regeringen kunnat enas om ett historiskt stort klimatpaket där alla sektorer är med. I och med dessa beslut ska vi nå ett klimatneutralt Finland 2035. I internationell jämförelse en mycket ambitiös klimatmålsättning.

Det var ytterst viktigt att vi kunde bibehålla energiskatteåterbäringen för jordbrukarna. Alla andra alternativ hade lett till en ökad ekonomisk börda för dem som producerar vår mat. Däremot kom vi fram till en rad sporrande åtgärder som dels styrs av den nya Cap-reformen på EU-nivå. Men det handlar också om att till exempel utveckla djurfoder i en klimatsmartare riktning, att satsa på biogas och att speciellt på torvåkrar, möjliggöra att hålla vattennivån, odla vall och fleråriga växter.

I regeringens budgetförslag finns flera åtgärder som jag och SFP länge arbetat för och som jag är extra nöjd över att vi fattat beslut om.

Det tvååriga försöket till höjt hushållsavdrag förbättrar sysselsättningen och främjar företagsamheten.  Förhoppningsvis leder det här till att till exempel barnfamiljer och äldre kan få mer hjälp i vardagen. Hushållsavdragets maximibelopp för hushållsarbete samt vård- och omsorgsarbete höjs märkbart från 2250 euro till 3500 euro. Den avdragbara andelen höjs från 40 till 60 procent. Hushållsavdraget är också en tydlig åtgärd för att främja den gröna omställningen eftersom  som byter ut sin oljepanna också kan få ett avdrag på 3500 euro under åren 2022-2027.

Det ska alltid löna sig att jobba. Därför är det ytterst välkommet att studerandes inkomstgränser nu höjs. Det här förbättrar studerandes möjlighet till arbetsinkomst vid sidan av studierna och kan underlätta den arbetskraftsbrist vi nu ser.

I samband med budgetförhandlingarna beslöt regeringen om en rad åtgärder som gör det lättare att flytta till Finland för att arbeta. Bland annat tas en expressfil i bruk för att specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar ska få uppehållstillstånd fortare.

De för vår region så viktiga inhemska flygrutterna säkrades. Det betyder att flygtrafiken till bland annat Kronoby fortsätter med statsstöd fram till augusti nästa år. Det här är givetvis mycket viktigt för hela Jakobstads-Karlebyregionen, våra företag och invånare. Det handlar om tryggande av livskraft och i slutändan främjande av export och näringslivsutveckling.  

Ett annat viktigt beslut var att vi nu sänker punktskatten på el för fiskodlingar på land, som därmed görs mer lönsam.

Vi går mot ljusare tider. Tillväxten ökar, allt fler får jobb och vi kommer närmare målet om en sysselsättningsgrad 75 procent. Vårt land återhämtar sig från coronapandemin och vi kan förhoppningsvis snart avskaffa restriktionerna. Vi ser att coronavaccinet fungerar. Men utan en hög vaccinationstäckning går det inte att återgå till ett liv där vi tryggt kan umgås med varandra. Vaccinera dig, om du inte ännu gjort det!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00