Ett klimatneutralt Finland 2035

08.09.2021 kl. 07:16
Den globala uppvärmningen är ett faktum. Hade planeten Tellus kunnat tala skulle den berätta för oss att den inte mår bra. Polarisarna smälter med aldrig tidigare skådad fart

Vi har troligen upplevt den varmaste sommaren någonsin. Extrema väderfenomen härjar runt om på vår jord. Det ligger i högsta grad mänsklighetens intresse att agera och att agera tillsammans.

 

Finlands regering har ett ambitiöst regeringsprogram också då det gäller klimatet. Vi vill att Finland är koldioxidneutralt senast 2035. Vi i SFP vill dessutom se att våra kommuner är klimatneutrala 2030.  Många beslut har redan fattats för att föra oss i rätt riktning. Och fler är på kommande. Vi måste komma bort från de fossila bränslena. De förorsakar stor skada med sina rikliga koldioxidutsläpp. Därför har Finland gått in för att förbjuda kolkraft. Därför har vi också fattat beslut som ska stöda hushållen att byta ut oljepannan till ett fossilfritt alternativ. En höjning av hushållsavdraget är ett medel att skapa morötter för detta. Industrin har också en nyckelroll här. Beslutet att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå ska sporra industrin till omställningar. Samtidigt är det också så att den gröna omställningen skapar möjligheter för utvecklande av nya klimatsmarta tekniker och innovationer. Här har Finlands företag alla möjligheter att vara med i framkanten. Ett konkret exempel är den nya Kvarkenfärjan Aurora Botnia som torde vara den mest miljövänliga i världen.

 

Trafiken är en stor utsläppskälla. Vilken bil du kör har betydelse. Regeringen vill skapa förutsättningar för ett samhälle där el- och gasbilar rullar på våra vägar. Den fossilfria trafikens vägkarta som regeringen godkänt ligger som grund för de beslut vi har framför oss.

 

Hur vi bygger våra hus är heller inte egalt. Tvärtom. I de tusen sjöarnas land där det ”gröna guldet” skogen täcker mer än 75 % av vår landyta, har vi alla förutsättningar att bygga mer i trä. Det är egentligen märkligt att vi själva med våra byggnads- och brandbestämmelser bidragit till att begränsa byggande av bl.a. våningshus i trä.

 

Jag är övertygad om att de flesta vill att vi ska få äta ren inhemskt producerad mat i framtiden. Bonden behövs och jord- och skogsbruket borde ses som en del av lösningen i klimatfrågan. Skogen utgör en viktig kolsänka, vallodling på våra åkrar binder koldioxid. Samtidigt ska vi komma bort från att röja nya torvmarker och bönderna ska stödas att göra omställningar som leder till betydligt mindre utsläpp från jordbruket.

 

För att fatta smarta och effektiva klimatbeslut krävs fakta och konsekvensanalys. Ta till exempel kravet på att återbäringen på energiskatten ska slopas: Effekten på utsläppen skulle vara liten. Däremot skulle ändringen leda till en betydande minskning av bondens inkomst. Idag finns det ca en halv miljon traktorer i Finland. Medellivslängden för en traktor är 13 år. Bondens genomsnittliga timlön ligger på 5-6€/timme och årsinkomst på ca 15.000€.  Idag är det inte möjligt att direkt övergå till traktorer som går på el eller gas. För mig och SFP är det fullständigt klart att vi behöver klimatåtgärder av många olika slag. Bäst resultat nås med dialog och fakta som bas.

 

Beslut behövs lokalt, nationellt, på EU-nivå och globalt.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30