Kommunalvalets vinnare och förlorare

19.06.2021 kl. 10:23
För en vecka sedan gick Finland till kommunalval. Väljarna fick säga sitt, och avgöra vilka som ska styra Finlands kommuner de kommande fyra åren. Inför valet spekulerades det vilt om hur det skulle gå.

Skulle Sannfinländarna göra ett kanonval, hur mycket skulle Centern förlora, och vem skulle bli största parti? Skulle SFP nå sitt mål att spräcka 5-procentsgränsen?

Idag vet vi svaret på alla dessa frågor. Då alla röster räknats kunde vi konstatera att Sannfinländarnas förutspådda ”kommunjytky” uteblev, även om de ökade sitt understöd med ungefär fem procentenheter. Samlingspartiet blev det största kommunpartiet och gick framåt i stora delar av landet.

Centern lyckades med en avvärjningsseger, och landade på ett understöd som var betydligt högre än vad galluparna hade förutspått, men ändå klart sämre än förra kommunalvalets.

SFP var det enda regeringspartiet som lyckades öka sitt understöd och vi sprängde den historiska 5-procentsgränsen på nationellt plan. Socialdemokraterna som statsministerparti landade tvåa, och är säkert inte nöjda med utfallet.

I Åbo behöll SFP sina tre mandat och var bara 165 röster från ett fjärde. Faktum är att det var det nästbästa kommunalvalet någonsin för SFP i Åbo, mätt i antalet röster. En fin prestation i sig. Också i S:t Karins, Reso och på Kimitoön höll vi ställningarna, vilket gläder mig stort.

I Pargas ökade vi med ett mandat, och vi tog vår första historiska plats i fullmäktige i Lundo. SFP gjorde alltså ett mycket bra val i Egentliga Finland.

Det blev en lång och på många sätt ovanlig kommunalvalstid, eftersom valet på grund av coronaviruspandemin flyttades från den ursprungliga valdagen i april. När jag nu ser i backspegeln är jag övertygad om att det var rätt beslut.

Precis som experterna förutspådde i mars var coronaläget mycket bättre nu i juni än det var i april. Då levde vi ännu i undantagsförhållanden. Nu är Finland återigen ett ”grönt land” på EU:s karta, och över två miljoner finländare har fått minst en dos vaccin. Ingen behövde nu oroa sig för att valet inte skulle vara hälsosäkert.

En sak som ändå bekymrar mig som justitieminister är det lama valdeltagandet. I hela landet var valdeltagandet 55,1 %, vilket är det lägsta i ett kommunalval sedan år 1945. År 2000 var deltagandet nere i 55,9 %. Valdeltagande sjönk nationellt med 3,8 procentenheter sedan senaste kommunalval.

Skärgården röstade flitigare än städerna, då Pargas hade ett valdeltagande på 59,5 % och Kimitoön 58,9 %, medan endast 55,6 % röstade i Åbo. Kanske spelade det vackra sommarvädret och Finlands vinst mot Danmark i fotbolls-EM sin roll.

Det kan ändå inte vara hela förklaringen. Varje parti har nog skäl att se sig i spegeln. Hur ska vi göra kommunalpolitiken mera intressant, och nå ut med att det handlar om skola, markplanering, kultur, idrott med mera som har betydelse i människors vardag?

Hur får vi folk att förstå att varje röst spelar roll? För vi ser ju att det är så. Det var otroligt nära att SFP skulle ha fått ett till mandat i Åbo. I Tammerfors avgjordes borgmästarplatsen till Samlingspartiets fördel med femton röster

På Justitieministeriet jobbar vi kontinuerligt med att öka intresset för demokrati och delaktighet. Demokratiprogrammet 2025 har bland annat som mål att stärka ungas delaktighet och skapa nya sätt för alla att delta.

Som partiordförande för SFP gläder det mig att vi var det parti som hade flest unga kandidater i detta val, och Svensk Ungdoms kandidater gjorde också strålande resultat runt om i landet. Det bådar gott för framtiden. Klart är att vi också behöver bli bättre på att nå nyfinländarna.

I det här valet kunde de värnpliktiga rösta vid garnisonen. Det är en sak som vi kunde göra permanent. Kanske vi också borde förlänga förhandsröstningstiden i andra val, och inte bara nu på grund av corona?

Olika kreativa lösningar för var man kan rösta kunde också finnas i framtiden. Själv tyckte jag det gick otroligt lätt och smidigt att förhandsrösta utomhus i ”konttin” i min hemstad Jakobstad.

Statsrådet har också tillsatt en arbetsgrupp bestående av alla riksdagspartiers partisekreterare, vars uppgift är att bland annat att utreda möjligheter att utveckla valsystemet. Målsättningen är att fördomsfritt hitta lösningar som kunde öka valdeltagandet.

Det som är helt klart är att det ur en demokratisk legitimitetssynvinkel är problematiskt om valdeltagandet minskar ytterligare. Då är sofflocket den enda valvinnaren.

Slutligen vill jag önska alla läsare en riktigt skön och avkopplande sommar efter denna exceptionella ”coronavår”.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00

Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback
07.12.2021 kl. 14:50

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.
27.10.2021 kl. 14:50