Kommunalvalets vinnare och förlorare

19.06.2021 kl. 10:23
För en vecka sedan gick Finland till kommunalval. Väljarna fick säga sitt, och avgöra vilka som ska styra Finlands kommuner de kommande fyra åren. Inför valet spekulerades det vilt om hur det skulle gå.

Skulle Sannfinländarna göra ett kanonval, hur mycket skulle Centern förlora, och vem skulle bli största parti? Skulle SFP nå sitt mål att spräcka 5-procentsgränsen?

Idag vet vi svaret på alla dessa frågor. Då alla röster räknats kunde vi konstatera att Sannfinländarnas förutspådda ”kommunjytky” uteblev, även om de ökade sitt understöd med ungefär fem procentenheter. Samlingspartiet blev det största kommunpartiet och gick framåt i stora delar av landet.

Centern lyckades med en avvärjningsseger, och landade på ett understöd som var betydligt högre än vad galluparna hade förutspått, men ändå klart sämre än förra kommunalvalets.

SFP var det enda regeringspartiet som lyckades öka sitt understöd och vi sprängde den historiska 5-procentsgränsen på nationellt plan. Socialdemokraterna som statsministerparti landade tvåa, och är säkert inte nöjda med utfallet.

I Åbo behöll SFP sina tre mandat och var bara 165 röster från ett fjärde. Faktum är att det var det nästbästa kommunalvalet någonsin för SFP i Åbo, mätt i antalet röster. En fin prestation i sig. Också i S:t Karins, Reso och på Kimitoön höll vi ställningarna, vilket gläder mig stort.

I Pargas ökade vi med ett mandat, och vi tog vår första historiska plats i fullmäktige i Lundo. SFP gjorde alltså ett mycket bra val i Egentliga Finland.

Det blev en lång och på många sätt ovanlig kommunalvalstid, eftersom valet på grund av coronaviruspandemin flyttades från den ursprungliga valdagen i april. När jag nu ser i backspegeln är jag övertygad om att det var rätt beslut.

Precis som experterna förutspådde i mars var coronaläget mycket bättre nu i juni än det var i april. Då levde vi ännu i undantagsförhållanden. Nu är Finland återigen ett ”grönt land” på EU:s karta, och över två miljoner finländare har fått minst en dos vaccin. Ingen behövde nu oroa sig för att valet inte skulle vara hälsosäkert.

En sak som ändå bekymrar mig som justitieminister är det lama valdeltagandet. I hela landet var valdeltagandet 55,1 %, vilket är det lägsta i ett kommunalval sedan år 1945. År 2000 var deltagandet nere i 55,9 %. Valdeltagande sjönk nationellt med 3,8 procentenheter sedan senaste kommunalval.

Skärgården röstade flitigare än städerna, då Pargas hade ett valdeltagande på 59,5 % och Kimitoön 58,9 %, medan endast 55,6 % röstade i Åbo. Kanske spelade det vackra sommarvädret och Finlands vinst mot Danmark i fotbolls-EM sin roll.

Det kan ändå inte vara hela förklaringen. Varje parti har nog skäl att se sig i spegeln. Hur ska vi göra kommunalpolitiken mera intressant, och nå ut med att det handlar om skola, markplanering, kultur, idrott med mera som har betydelse i människors vardag?

Hur får vi folk att förstå att varje röst spelar roll? För vi ser ju att det är så. Det var otroligt nära att SFP skulle ha fått ett till mandat i Åbo. I Tammerfors avgjordes borgmästarplatsen till Samlingspartiets fördel med femton röster

På Justitieministeriet jobbar vi kontinuerligt med att öka intresset för demokrati och delaktighet. Demokratiprogrammet 2025 har bland annat som mål att stärka ungas delaktighet och skapa nya sätt för alla att delta.

Som partiordförande för SFP gläder det mig att vi var det parti som hade flest unga kandidater i detta val, och Svensk Ungdoms kandidater gjorde också strålande resultat runt om i landet. Det bådar gott för framtiden. Klart är att vi också behöver bli bättre på att nå nyfinländarna.

I det här valet kunde de värnpliktiga rösta vid garnisonen. Det är en sak som vi kunde göra permanent. Kanske vi också borde förlänga förhandsröstningstiden i andra val, och inte bara nu på grund av corona?

Olika kreativa lösningar för var man kan rösta kunde också finnas i framtiden. Själv tyckte jag det gick otroligt lätt och smidigt att förhandsrösta utomhus i ”konttin” i min hemstad Jakobstad.

Statsrådet har också tillsatt en arbetsgrupp bestående av alla riksdagspartiers partisekreterare, vars uppgift är att bland annat att utreda möjligheter att utveckla valsystemet. Målsättningen är att fördomsfritt hitta lösningar som kunde öka valdeltagandet.

Det som är helt klart är att det ur en demokratisk legitimitetssynvinkel är problematiskt om valdeltagandet minskar ytterligare. Då är sofflocket den enda valvinnaren.

Slutligen vill jag önska alla läsare en riktigt skön och avkopplande sommar efter denna exceptionella ”coronavår”.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00