Sommarhäng och viruskontroll

30.06.2021 kl. 10:22
Midsommaren blev fin på många sätt. Runt om i vårt land samlades familjer och vänner för att äntligen få umgås, äta gott och bara vara tillsammans.

Det vi länge tog för givet, har coronatiden lärt oss att uppskatta. Höjden av lycka kan faktiskt vara något så enkelt som att få träffas och krama om varandra.

 

Vi har fått genomleva ännu en exceptionell coronavinter och -vår. Vem hade trott det senaste sommar? Våra normala fritidsaktiviteter har varit begränsade. Kultur- och evenemangsbranschen har varit tvungen att stå helt stilla. Restaurangernas öppettider har begränsats och resandet har legat nere. Som människor har vi varit tvungna att stå ut, att anpassa oss och försöka leva en dag i taget med ovissheten. När ska viruset ge sig?

 

I regeringen har vi fört många och intensiva förhandlingar. Ständerhusets väggar skulle ha mycket att berätta om de kunde tala. Besluten har inte alltid fallit befolkningen i smaken. Jag har förståelse för det. Vi har byggt våra beslut på hälsovårdsmyndigheternas rekommendationer. Och nu kan vi väl säga att vi lyckats då det gäller den stora bilden. För nu är Finland ett så kallat grönt land. Antalet smittade per två veckor på etthundratusen personer ligger under 25. Över 3 miljoner finländare har fått åtminstone den första vaccindosen, och före midsommar luckrades en hel del begränsningar upp. Vi ska förhoppningsvis snart kunna övergå till det som vi kallat ”ett normalt liv”. Också ekonomin håller på att ta fart. Det bådar gott även för sysselsättningen.

 

Efter allt vi fått gå igenom det senaste året, är det inte underligt om vi känner något av en kollektiv trötthet. Men samtidigt kanske också en kollektiv glädje. Tänk att vi kan träffas igen, tänk att vi kan gå på teater och konserter, ordna familjefester och gemensamma evenemang. Är det inte underbart? Om coronaåret lärt mig något, är det minsann hur mycket jag uppskattar att umgås med andra och träffas ansikte mot ansikte. Zoom och Teams i all ära, men inget går upp mot det fysiska mötet och samtalet i samma rum. 

 

Nu måste vi lära oss leva med tanken att viruset kommer att finnas där. Fotbolls-EM som varit en glädje att följa också då det gällt Finlands fina landslags bedrifter, blev igen en påminnelse om det. Åtskilliga finländska supporters har nu hämtat viruset med sig hem från St. Petersburg. Då är det minsta vi som samhälle kan begära, att dessa visar hänsyn mot andra och håller sig i karantän tills man fått ett negativt testresultat. Folkvett och ansvarstagande kommer behövas av oss alla också framöver.

 

Vart efter befolkningen blir vaccinerad, minskar risken att insjukna allvarligt. Då våra grundläggande rättigheter begränsats, har det varit för att skydda liv och hälsa samt trygga vårdens kapacitet. Grundläggande medborgerliga rättigheter får aldrig begränsas mer än absolut nödvändigt. Därför behöver samhället förstås öppnas upp, och också vad gäller resande är det viktigt att snart hitta en gemensam melodi i EU och Norden. 

 

Det kommer säkert bli många sommarprat med coronatema. Alla har vi våra egna erfarenheter. Låt oss lära av varandra, ta vara på det som varit bra och göra allt för att reparera det som fått sig hårda törnar. Barnen och de unga ska kunna lita på att det blir bättre.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00