20 punkter för en bättre vård och omsorg i Finland

20.08.2021 kl. 11:43

 

- En fungerande vård och omsorg är väldigt viktig för oss alla, såväl barn, unga, vuxna och äldre. Vi i SFP vill att alla finländare jämlikt ska få högklassig vård, oberoende hemort eller inkomst. Många saker fungerar bra inom vården i Finland, men det finns också saker att förbättra. Därför har SFP och Svenska riksdagsgruppen lyft fram 20 punkter som vi anser att kommer att ha en stor betydelse för den framtida vården och omsorgen i Finland, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.
 

Tillgången till utbildad vårdpersonal på båda nationalspråken är en av Finlands centrala framtidsfrågor. Tillräckligt antal utbildningsplatser för läkare, sjukskötare och närvårdare, välmående och trivsel i arbetslivet, gott ledarskap, jämställdhet, konkurrenskraftiga löner, arbetskraftsinvandring, avvecklande av styva hierarkier, erkännande av utländska vårdexamen är centrala pusselbitar med tanke på vårdbranschens attraktionskraft. Vi behöver omgående ett tvärsektoriellt handlingsprogram för att trygga en tillräcklig vårdpersonal.
 

Det är dags att utveckla våra sjukhus istället för att avveckla. Våra mindre sjukhus kommer att ha en central roll i de nya välfärdsområdena och de bör jämlikt kunna erbjuda mångsidig sjukvård i alla delar av landet. Därför behöver vi snabbt se över vår lagstiftning gällande de mindre sjukhusens rätt att göra planerade operationer och ha förlossningsavdelningar.
 

Servicesedlar bör användas mera - den privata och tredje sektorn behövs för att uppfylla vårdgarantin.  För att underlätta trycket på den offentliga vården är det nödvändigt att använda den privata sektorns kapacitet. Särskilt nu då köerna för den icke-brådskande vården vuxit sig stora på grund av coronapandemin. Med en servicesedel kunde patienten själv välja lätt och behändigt den bästa lösningen för honom eller henne. Vi vill att lagstiftningen gällande servicesedlar förnyas med snabb tidtabell.
 

Mobila lösningar behövs för att trygga en jämlik tillgång till vården runt om i Finland. De nya välfärdsområdena borde fördomsfritt använda sig av den moderna teknikens möjligheter, såsom ibruktagande av mobila hälsostationer. Det här skulle betyda att hälsovårdstjänster regelbundet erbjuds nära människorna i hela välfärdsområdet, också utanför de större kommuncentrumen. I de större städerna är det viktigt att minska de ökande hälsoskillnaderna mellan stadsdelarna till exempel med hjälp av riktade resurser.
 

Digitala tjänster skapar lägre trösklar. Genom chatappar och andra digitala tjänster kan vi sänka tröskeln för att komma i kontakt med utbildad vårdpersonal till exempel inom psykvården, vilket kan vara avgörande viktigt i många fall. Digitala tjänster som särskilt är riktade för ungdomar och unga vuxna bör utökas för att förbättra tillgängligheten till vård, särskilt inom psykvården.
 

Den svenskspråkiga vården och omsorgen behöver förstärkas på alla nivåer.
Svenskspråkig service är en viktig kvalitetsfaktor i vården som bör beaktas.  Möjligheten att kommunicera på sitt modersmål är avgörande viktigt då vi är sjuka och känner oss allra svagast. Du ska få tala ditt modersmål, då du är sjuk och går till läkaren eller då du befinner dig i en svår livssituation och behöver få tala med t.ex. en psykolog. Tillräckliga språktillägg behövs i välfärdsområdena för att underlätta rekryteringen av vårdpersonal med tillräckliga språkkunskaper.  Vi vill se mer svenskkunnig personal vid nödcentralerna genom utbildning och personalrekrytering. Den svenskspråkiga räddningsutbildningen bör flyttas till Helsingfors.
 

Ibruktagande av ett s.k. egenläkar- och egensjukskötarsystem för seniorer bör omgående utredas.  Möjligheten att kontinuerligt gå till en och samma bekanta läkare skapar trygghetskänsla särskilt då du är äldre.
 

Högre hushållsavdrag för vård- och omsorgsarbete. Möjligheten att skaffa hjälp till hemmet kan vara till stor hjälp och avlastning i många livssituationer. Därför bör hushållsavdragets maximibelopp för hushållsarbete samt  vård- och omsorgsarbete höjs från 2250 euro till 3500 euro samt den avdragbara andelen från 40 till 60 procent. Ett högre hushållsavdrag gör detta möjligt för flera och samtidigt gynnas företagen då hushållen köper mer tjänster. Det är viktigt att minnas att nya arbetsplatser skapas fram för allt i små- och medelstora företag.
 

Mer jämlik ersättning för närståendevårdarna. Närståendevårdarna gör ett oerhört värdefullt, men ofta väldigt tungt arbete, varje dag och dygnet runt. Samtidigt varierar kriterierna för närståendevårdarnas ersättning märkbart mellan kommunerna. Därför borde utbetalningen av närståendevårdarnas ersättning överföras till FPA.
 

Tredje sektorns verksamhetsförutsättningar bör tryggas. Stiftelser och föreningar gör en ovärderlig samhällsinsats i många delar av vårt land till exempel inom det hälsofrämjande arbetet och genom att upprätthålla äldreboenden. Kulturen och idrotten har en enorm betydelse för välmåendet och folkhälsan. Därför är det avgörande viktigt att trygga tredje sektorns verksamhetsförutsättningar.
 

En bättre arbetshälsa är rätt – både ur  ett mänskligt och nationalekonomiskt perspektiv. Den finländska ekonomin förlorar årligen enormas summor på grund av sjukpensioneringar, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och arbetsolycksfall. Bättre arbetshälsa handlar fram för allt om en arbetstagarens rätt till ett säkert, trivsamt och motiverande jobb. Vi behöver fortsätta arbetet och satsningarna för en bättre arbetshälsa.
 

Sätt fokus på hela familjen.  Förebyggande arbete, tidigt ingripande och mångprofessionellt samarbete är avgörande i motverkande av barn och ungas illamående, problem och utslagning. Det är viktigt att mångsidigt beakta hela familjen och de bakomliggande omständigheterna för att på bästa möjliga sätt kunna avhjälpa problem. Serviceutbudet bör vara könssensitivt. Till exempel våld i hemmet är ett särskilt könsrelaterat hot mot hälsan som måste beaktas både vid planering och utformning av hälsovårdstjänsterna.   Rådgivningen, elevvården, studerandevården och barnskyddet bildar en helhet vars resurser bör tryggas. En förlängning av åldersgränsen för barnrådgivningen skulle stärka stödet till familjerna. 
 

Elevvården bör förstärkas - vi behöver ett tillräckligt antal kuratorer och skolpsykologer. Vi anser att en kurator borde ha högst 500 elever. I samband med skapandet av de nya välfärdsområdena är det ytterst viktigt att säkerställa en fungerande kontakt mellan skolorna och elevvården. Fokus ska alltid vara på eleven, istället för förvaltningen. Elevvården bör bli bättre på att stöda unga vid trakassering och diskriminering.
 

Vi vill ha en vårdgaranti på sju dagar som omfattar också terapi. Psykisk ohälsa är en av dagens folksjukdomar i Finland. Var fjärde sjukfrånvarodag beror på mentala problem. Psykisk ohälsa skapar mycket lidande för den person som drabbas och för hens närstående. Därför behöver vi en terapigaranti som betyder att de som lider av psykisk ohälsa får hjälp i tid. Särskild fokus behöver sättas på psykisk ohälsa nu efter coronapandemin och särskilt hos våra unga.
 

Psykoterapeutubildningen bör göras avgiftsfri. Vi har ett skriande behov av utbildade psykoterapeuter. Möjligheten att utbilda sig till psykoterapeut får inte vara beroende av ens socioekonomiska ställning.
 

Fortsatta satsningar på utbildning, forskning och innovationer – också med tanke på framtidens vård. Målsättningen att FOU-satsningarna ska vara fyra procent av BNP är nödvändig, också ur social- och hälsovårdens synvinkel. Nya innovationer effektiverar vården och stävjar kostnadsökningen.
 

Drogmissbruk bör förebyggas och missbrukarna få hjälp effektivt. Vi behöver fler lågtröskelmottagningar och utökat multiprofessionellt samarbete mellan kommunen, skolan, vården, hemmen och polisen. De nya välfärdsområden behöver ta aktivt helhetsgrepp för att förebygga och minska drogmissbruket som skapar alltmer problem i samhället.
 

Samernas rätt till vård och omsorg på sitt eget språk behöver tryggas. Språktillägg för vårdpersonal som är kunnig i något av de samiska språken behövs.
 

Avtalsbrandkårernas verksamhetsförutsättningar bör förstärkas. Avtalsbrandkårerna, brandkåristerna och övrig FBK-verksamhet gör ett oerhört värdefullt arbete i hela vårt land och har en avgörande betydelse i tryggandet av en jämlik tillgång till räddningstjänster i alla våra regioner. 
 

 Papperslösas rätt till vård och vaccinering bör tryggas.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00