20 punkter för en bättre vård och omsorg i Finland

20.08.2021 kl. 11:43

 

- En fungerande vård och omsorg är väldigt viktig för oss alla, såväl barn, unga, vuxna och äldre. Vi i SFP vill att alla finländare jämlikt ska få högklassig vård, oberoende hemort eller inkomst. Många saker fungerar bra inom vården i Finland, men det finns också saker att förbättra. Därför har SFP och Svenska riksdagsgruppen lyft fram 20 punkter som vi anser att kommer att ha en stor betydelse för den framtida vården och omsorgen i Finland, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.
 

Tillgången till utbildad vårdpersonal på båda nationalspråken är en av Finlands centrala framtidsfrågor. Tillräckligt antal utbildningsplatser för läkare, sjukskötare och närvårdare, välmående och trivsel i arbetslivet, gott ledarskap, jämställdhet, konkurrenskraftiga löner, arbetskraftsinvandring, avvecklande av styva hierarkier, erkännande av utländska vårdexamen är centrala pusselbitar med tanke på vårdbranschens attraktionskraft. Vi behöver omgående ett tvärsektoriellt handlingsprogram för att trygga en tillräcklig vårdpersonal.
 

Det är dags att utveckla våra sjukhus istället för att avveckla. Våra mindre sjukhus kommer att ha en central roll i de nya välfärdsområdena och de bör jämlikt kunna erbjuda mångsidig sjukvård i alla delar av landet. Därför behöver vi snabbt se över vår lagstiftning gällande de mindre sjukhusens rätt att göra planerade operationer och ha förlossningsavdelningar.
 

Servicesedlar bör användas mera - den privata och tredje sektorn behövs för att uppfylla vårdgarantin.  För att underlätta trycket på den offentliga vården är det nödvändigt att använda den privata sektorns kapacitet. Särskilt nu då köerna för den icke-brådskande vården vuxit sig stora på grund av coronapandemin. Med en servicesedel kunde patienten själv välja lätt och behändigt den bästa lösningen för honom eller henne. Vi vill att lagstiftningen gällande servicesedlar förnyas med snabb tidtabell.
 

Mobila lösningar behövs för att trygga en jämlik tillgång till vården runt om i Finland. De nya välfärdsområdena borde fördomsfritt använda sig av den moderna teknikens möjligheter, såsom ibruktagande av mobila hälsostationer. Det här skulle betyda att hälsovårdstjänster regelbundet erbjuds nära människorna i hela välfärdsområdet, också utanför de större kommuncentrumen. I de större städerna är det viktigt att minska de ökande hälsoskillnaderna mellan stadsdelarna till exempel med hjälp av riktade resurser.
 

Digitala tjänster skapar lägre trösklar. Genom chatappar och andra digitala tjänster kan vi sänka tröskeln för att komma i kontakt med utbildad vårdpersonal till exempel inom psykvården, vilket kan vara avgörande viktigt i många fall. Digitala tjänster som särskilt är riktade för ungdomar och unga vuxna bör utökas för att förbättra tillgängligheten till vård, särskilt inom psykvården.
 

Den svenskspråkiga vården och omsorgen behöver förstärkas på alla nivåer.
Svenskspråkig service är en viktig kvalitetsfaktor i vården som bör beaktas.  Möjligheten att kommunicera på sitt modersmål är avgörande viktigt då vi är sjuka och känner oss allra svagast. Du ska få tala ditt modersmål, då du är sjuk och går till läkaren eller då du befinner dig i en svår livssituation och behöver få tala med t.ex. en psykolog. Tillräckliga språktillägg behövs i välfärdsområdena för att underlätta rekryteringen av vårdpersonal med tillräckliga språkkunskaper.  Vi vill se mer svenskkunnig personal vid nödcentralerna genom utbildning och personalrekrytering. Den svenskspråkiga räddningsutbildningen bör flyttas till Helsingfors.
 

Ibruktagande av ett s.k. egenläkar- och egensjukskötarsystem för seniorer bör omgående utredas.  Möjligheten att kontinuerligt gå till en och samma bekanta läkare skapar trygghetskänsla särskilt då du är äldre.
 

Högre hushållsavdrag för vård- och omsorgsarbete. Möjligheten att skaffa hjälp till hemmet kan vara till stor hjälp och avlastning i många livssituationer. Därför bör hushållsavdragets maximibelopp för hushållsarbete samt  vård- och omsorgsarbete höjs från 2250 euro till 3500 euro samt den avdragbara andelen från 40 till 60 procent. Ett högre hushållsavdrag gör detta möjligt för flera och samtidigt gynnas företagen då hushållen köper mer tjänster. Det är viktigt att minnas att nya arbetsplatser skapas fram för allt i små- och medelstora företag.
 

Mer jämlik ersättning för närståendevårdarna. Närståendevårdarna gör ett oerhört värdefullt, men ofta väldigt tungt arbete, varje dag och dygnet runt. Samtidigt varierar kriterierna för närståendevårdarnas ersättning märkbart mellan kommunerna. Därför borde utbetalningen av närståendevårdarnas ersättning överföras till FPA.
 

Tredje sektorns verksamhetsförutsättningar bör tryggas. Stiftelser och föreningar gör en ovärderlig samhällsinsats i många delar av vårt land till exempel inom det hälsofrämjande arbetet och genom att upprätthålla äldreboenden. Kulturen och idrotten har en enorm betydelse för välmåendet och folkhälsan. Därför är det avgörande viktigt att trygga tredje sektorns verksamhetsförutsättningar.
 

En bättre arbetshälsa är rätt – både ur  ett mänskligt och nationalekonomiskt perspektiv. Den finländska ekonomin förlorar årligen enormas summor på grund av sjukpensioneringar, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och arbetsolycksfall. Bättre arbetshälsa handlar fram för allt om en arbetstagarens rätt till ett säkert, trivsamt och motiverande jobb. Vi behöver fortsätta arbetet och satsningarna för en bättre arbetshälsa.
 

Sätt fokus på hela familjen.  Förebyggande arbete, tidigt ingripande och mångprofessionellt samarbete är avgörande i motverkande av barn och ungas illamående, problem och utslagning. Det är viktigt att mångsidigt beakta hela familjen och de bakomliggande omständigheterna för att på bästa möjliga sätt kunna avhjälpa problem. Serviceutbudet bör vara könssensitivt. Till exempel våld i hemmet är ett särskilt könsrelaterat hot mot hälsan som måste beaktas både vid planering och utformning av hälsovårdstjänsterna.   Rådgivningen, elevvården, studerandevården och barnskyddet bildar en helhet vars resurser bör tryggas. En förlängning av åldersgränsen för barnrådgivningen skulle stärka stödet till familjerna. 
 

Elevvården bör förstärkas - vi behöver ett tillräckligt antal kuratorer och skolpsykologer. Vi anser att en kurator borde ha högst 500 elever. I samband med skapandet av de nya välfärdsområdena är det ytterst viktigt att säkerställa en fungerande kontakt mellan skolorna och elevvården. Fokus ska alltid vara på eleven, istället för förvaltningen. Elevvården bör bli bättre på att stöda unga vid trakassering och diskriminering.
 

Vi vill ha en vårdgaranti på sju dagar som omfattar också terapi. Psykisk ohälsa är en av dagens folksjukdomar i Finland. Var fjärde sjukfrånvarodag beror på mentala problem. Psykisk ohälsa skapar mycket lidande för den person som drabbas och för hens närstående. Därför behöver vi en terapigaranti som betyder att de som lider av psykisk ohälsa får hjälp i tid. Särskild fokus behöver sättas på psykisk ohälsa nu efter coronapandemin och särskilt hos våra unga.
 

Psykoterapeutubildningen bör göras avgiftsfri. Vi har ett skriande behov av utbildade psykoterapeuter. Möjligheten att utbilda sig till psykoterapeut får inte vara beroende av ens socioekonomiska ställning.
 

Fortsatta satsningar på utbildning, forskning och innovationer – också med tanke på framtidens vård. Målsättningen att FOU-satsningarna ska vara fyra procent av BNP är nödvändig, också ur social- och hälsovårdens synvinkel. Nya innovationer effektiverar vården och stävjar kostnadsökningen.
 

Drogmissbruk bör förebyggas och missbrukarna få hjälp effektivt. Vi behöver fler lågtröskelmottagningar och utökat multiprofessionellt samarbete mellan kommunen, skolan, vården, hemmen och polisen. De nya välfärdsområden behöver ta aktivt helhetsgrepp för att förebygga och minska drogmissbruket som skapar alltmer problem i samhället.
 

Samernas rätt till vård och omsorg på sitt eget språk behöver tryggas. Språktillägg för vårdpersonal som är kunnig i något av de samiska språken behövs.
 

Avtalsbrandkårernas verksamhetsförutsättningar bör förstärkas. Avtalsbrandkårerna, brandkåristerna och övrig FBK-verksamhet gör ett oerhört värdefullt arbete i hela vårt land och har en avgörande betydelse i tryggandet av en jämlik tillgång till räddningstjänster i alla våra regioner. 
 

 Papperslösas rätt till vård och vaccinering bör tryggas.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50