Statsrådets redogörelse om den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021–2032

01.07.2021 kl. 11:00
Gruppanförande hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

Det är ett stort nöje att vara här i dag för att godkänna Finlands första riksomfattande trafiksystemplan. Det är en historisk plan som kommer att bli en viktig del av vårt utvecklingsarbete. När vi utvecklar infrastrukturen behövs det långsiktighet. Det är precis vad den här planen handlar om.

Var och en av oss i våra olika roller är beroende av ett fungerande trafiknät. Det påverkar oss mycket mera än vad vi ofta kan föreställa oss. Ett fungerande trafiknät skapar framtidstro. Därför har det också varit särskilt viktigt och glädjande för oss inom SFP att man i planen utgår ifrån att transportsystemet ska garantera tillgängligheten i hela Finland och att man också ska satsa på det sekundära vägnätet. Man bör också sörja för insjö- och skärgårdstrafiken.

Ärade talman,

Redogörelsen bygger på två utgångspunkter. Man ska förbinda sig till planen på lång sikt och således ska också finansieringen vara långsiktig. Även kommunikationsutskottet betonar detta i sitt uttalande. Vi vet alla att det eftersatta underhållet har blivit stort under årens lopp. Just därför är denna plan så viktig och värdefull, att vi har en gemensam vision om hur vi ska utveckla vårt transportsystem. I den parlamentariska styrgruppen ansågs det att det långsiktiga målet bör vara att finansieringsnivån i genomsnitt ska motsvara en procent av bruttonationalprodukten. Såsom alla finansieringslösningar innebär också den här vissa utmaningar. Samtidigt måste vi dock komma ihåg att satsningar på vårt transportsystem också är satsningar på företagens konkurrenskraft och bekämpningen av klimatförändringen.

Exporten är A och O för Finland. Enligt det gamla talesättet ”är Finland en ö”, och även i dag är det ett mycket beskrivande uttryck. Finland är beroende av att våra hamnar fungerar väl. Därför har vi inom SFP framhävt betydelsen av hamnar och regionala flygplatser. Många hamnar i Finland är en del av det transeuropeiska transportnätet. Samtidigt är det också viktigt att utveckla andra hamnar, precis som det konstateras i planen. Staten förbinder sig också att bidra till utvecklingen av konceptet sjömotorvägar. Målet är att på ett övergripande sätt förbättra finska företags verksamhetsförutsättningar och kontakter till centrala marknadsområden.

För att våra hamnar ska kunna fungera är en fungerande logistik livsviktig både för regionen i fråga och för hela Finland. Det finns verkligen många sådana livsviktiga vägar och farleder i vårt land, men här vill jag lyfta fram pulsådern för exportkusten, dvs. västkusten, nämligen riksväg 8. Riksväg 8 är mycket viktig för vår export. Satsningar har gjorts under denna period, men det finns många behov, och detta bör synas i vägens investeringsprogram. Riksvägarna på exportkusten har också förutsättningar att gå i spetsen för nya sätt att transportera varor. Genom regionalt samarbete kan man göra riksåttan till Finlands "smarta väg".

Ärade talman,

Framtiden kommer att förändra vårt transportsystem. För närvarande rör sig tomma långtradare och fartygscontainrar på farlederna, men med hjälp av data kan vi hitta allt effektivare sätt att utnyttja redan existerande saker. Det är redan vardag att automatiken i personbilar räddar människoliv, men i framtiden kan säkerheten främjas allt mångsidigare. Bland annat därför är det viktigt att alla gamla vägplaner digitaliseras. Det ökar transparensen och sparar statliga medel på sikt. Det är just transparensen och trovärdigheten som är mycket viktiga i medborgarnas ögon. Man bör satsa mer på detta, på alla nivåer.

Ärade talman,

Denna trafikplan är ett sätt att identifiera de verkliga behoven och inse var det behövs investeringar och var det behövs underhåll. Utgångspunkten bör vara att den totala nyttan av projektet bedöms, i fråga om både små och stora projekt. Om vi kommer ihåg att samtidigt hålla blicken vid horisonten och se i vilken riktning världen utvecklas i övrigt, kan vi fatta kloka beslut strategiskt och långsiktigt.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35