Statsrådets redogörelse om den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021–2032

01.07.2021 kl. 11:00
Gruppanförande hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

Det är ett stort nöje att vara här i dag för att godkänna Finlands första riksomfattande trafiksystemplan. Det är en historisk plan som kommer att bli en viktig del av vårt utvecklingsarbete. När vi utvecklar infrastrukturen behövs det långsiktighet. Det är precis vad den här planen handlar om.

Var och en av oss i våra olika roller är beroende av ett fungerande trafiknät. Det påverkar oss mycket mera än vad vi ofta kan föreställa oss. Ett fungerande trafiknät skapar framtidstro. Därför har det också varit särskilt viktigt och glädjande för oss inom SFP att man i planen utgår ifrån att transportsystemet ska garantera tillgängligheten i hela Finland och att man också ska satsa på det sekundära vägnätet. Man bör också sörja för insjö- och skärgårdstrafiken.

Ärade talman,

Redogörelsen bygger på två utgångspunkter. Man ska förbinda sig till planen på lång sikt och således ska också finansieringen vara långsiktig. Även kommunikationsutskottet betonar detta i sitt uttalande. Vi vet alla att det eftersatta underhållet har blivit stort under årens lopp. Just därför är denna plan så viktig och värdefull, att vi har en gemensam vision om hur vi ska utveckla vårt transportsystem. I den parlamentariska styrgruppen ansågs det att det långsiktiga målet bör vara att finansieringsnivån i genomsnitt ska motsvara en procent av bruttonationalprodukten. Såsom alla finansieringslösningar innebär också den här vissa utmaningar. Samtidigt måste vi dock komma ihåg att satsningar på vårt transportsystem också är satsningar på företagens konkurrenskraft och bekämpningen av klimatförändringen.

Exporten är A och O för Finland. Enligt det gamla talesättet ”är Finland en ö”, och även i dag är det ett mycket beskrivande uttryck. Finland är beroende av att våra hamnar fungerar väl. Därför har vi inom SFP framhävt betydelsen av hamnar och regionala flygplatser. Många hamnar i Finland är en del av det transeuropeiska transportnätet. Samtidigt är det också viktigt att utveckla andra hamnar, precis som det konstateras i planen. Staten förbinder sig också att bidra till utvecklingen av konceptet sjömotorvägar. Målet är att på ett övergripande sätt förbättra finska företags verksamhetsförutsättningar och kontakter till centrala marknadsområden.

För att våra hamnar ska kunna fungera är en fungerande logistik livsviktig både för regionen i fråga och för hela Finland. Det finns verkligen många sådana livsviktiga vägar och farleder i vårt land, men här vill jag lyfta fram pulsådern för exportkusten, dvs. västkusten, nämligen riksväg 8. Riksväg 8 är mycket viktig för vår export. Satsningar har gjorts under denna period, men det finns många behov, och detta bör synas i vägens investeringsprogram. Riksvägarna på exportkusten har också förutsättningar att gå i spetsen för nya sätt att transportera varor. Genom regionalt samarbete kan man göra riksåttan till Finlands "smarta väg".

Ärade talman,

Framtiden kommer att förändra vårt transportsystem. För närvarande rör sig tomma långtradare och fartygscontainrar på farlederna, men med hjälp av data kan vi hitta allt effektivare sätt att utnyttja redan existerande saker. Det är redan vardag att automatiken i personbilar räddar människoliv, men i framtiden kan säkerheten främjas allt mångsidigare. Bland annat därför är det viktigt att alla gamla vägplaner digitaliseras. Det ökar transparensen och sparar statliga medel på sikt. Det är just transparensen och trovärdigheten som är mycket viktiga i medborgarnas ögon. Man bör satsa mer på detta, på alla nivåer.

Ärade talman,

Denna trafikplan är ett sätt att identifiera de verkliga behoven och inse var det behövs investeringar och var det behövs underhåll. Utgångspunkten bör vara att den totala nyttan av projektet bedöms, i fråga om både små och stora projekt. Om vi kommer ihåg att samtidigt hålla blicken vid horisonten och se i vilken riktning världen utvecklas i övrigt, kan vi fatta kloka beslut strategiskt och långsiktigt.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15