Sysselsättningsgraden måste höjas

28.06.2021 kl. 16:03
Riksdagen har idag fört en responsdebatt om planen för de offentliga finanserna.

I svenska riksdagsgruppens gruppanförande betonade riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi vikten av att höja sysselsättningen och av en växande ekonomi för att trygga välfärdsstatens funktioner.


- För att höja sysselsättningsgraden är det viktigt att regeringen ännu under denna period ger propositioner om att underlätta tillgången av utländsk arbetskraft, att man i verkställandet av vårdreformen också fokuserar på att främja psykisk hälsa, och att man underlättar de partiellt arbetsföras situation i samband med socialskyddsreformen, säger Rehn-Kivi.

Svenska riksdagsgruppen gläder sig över att arbetet för att öka forskning, utveckling och innovationsverksamhet satt igång. Med tanke på ekonomin är det viktigt att Finland klarar sig också internationellt.

I anförandet betonade Rehn-Kivi att vi måste stävja statens skuldsättning och att arbetet med att få kommunernas ekonomi i skick påbörjas.

- Många kommuner har länge kämpat med arbetsmängden och ökande social- och hälsovårdskostnader. Nu då social- och hälsovårdskostnaderna överförs till välfärdsområdena har kommunerna möjlighet att fokusera på de andra viktiga uppgifterna och på en hälsosam ekonomi, säger Rehn-Kivi.

Svenska riksdagsgruppen betonar att satsningar bör göras på bland annat rättsvården, växande skillnader i inlärningen, ökande psykiska problem och långsamma myndighetsbeslut. Totalskattegraden får ändå inte öka utan fokus måste sättas på att hitta hållbarare lösningar.  
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00