När politiken blir som snabbmode

24.06.2021 kl. 07:48
Vi har alla säkert någon gång hamnat offer för snabbmodet och köpt ett klädesplagg bara för att det var ”supertrendigt” just då

Plagget passade så där men man hakade på trenden. Det var det som var det hetaste heta just då och var modernt några veckor. Efter första tvätten hade plagget tappat formen och sedan glömdes det bort längst in i garderoben. Tyvärr ser jag paralleller av en sådan trend växa inom politiken av idag.

Takten är otroligt snabb och man försöker direkt haka på nyheterna som kommer ut. Ju snabbare man kommer ut med det mest rafflande uttalandet desto bättre. För att stå ut ur mängden av information är det just häftiga rubriker som blir den nya trenden. Ett visst ämne är hett en viss vecka och allt fokus finns här. Det finns inte rum och verkligen inte tid för djupgående analyser och uppräkning av händelseförloppet bakom händelserna eller besluten. Sanningshalten blir tyvärr ofta lidande i den här ekvationen. Huvudsaken är att budskapet blir slagkraftigt. För vem kommer ihåg hur det egentligen låg till om några veckor. Snabbmodet glöms bort på några veckor, så också tyvärr politiken – speciellt i det debattklimat jag upplever att vuxit fram den senaste tiden.

För cirka två veckor sedan hade vi kommunalval i Finland. En av de stora nyheterna efter det var det exceptionellt låga valdeltagandet. Valdeltagandet på 55,1 procent är det lägsta på 70 år. Vad beror det här på? Varför väljer människor att inte rösta i det val som närmast berör deras vardag? Visst kommunalvalet genomfördes under exceptionella omständigheter men ett så pass lågt valdeltagande tyder även på ett stort ointresse. I en situation där politiken handlar om att skapa de bästa rubrikerna blir det väldigt enformigt och svårt för väljaren att skapa sig en uppfattning om vad man som politiker faktiskt står för. De slagkraftiga rubrikerna kanske inte alls representerar väljarens uppfattning av samhället och man väljer att inte alls rösta. Utan rubrikerna är det dock svårt att alls synas och höras i media. Och vi har skapat ett ekorrhjul.

Ibland kan det vara kul med ett impulsköp. Man köper den där trendiga tröjan för att den just då känns som det rätta alternativet. Men i modevärlden har det skett förändringar och fokus har skiftat alltmer mot hållbarhet. Vi vill allt oftare veta ursprunget av våra kläder och i vilka förhållanden plagget producerats.  Det här kunde vi även ta modell av i politiken. Vi kan alla bli bättre på att ta reda på och förklara kontexten till beslut, stanna upp och fundera. Det gäller såväl politiker som alla andra. Nästa gång du läser en sensationell rubrik, läs även innehållet i artikeln. Kanske till och med något som skrivits om ämnet tidigare för att få lite kontext. Vi kunde alla bli bättre på att se mer på djupet både gällande rikspolitik och kommunalpolitik. Debattklimatet har blivit allt mer fränt och det verkar bli allt mer okej att slänga ur sig snabba halvsanningar. Är det hållet vi verkligen gå mot? Vi måste alla jobba på att bli bättre på att diskutera istället för att dela in det mesta i vi och dem, ja eller nej, för eller emot. Den politiska trenden är att skapa motsättningar som säljer bra. Problemet är att varken verkligheten eller sanningen sällan är svartvit.

 

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00