Vårdreformen godkändes!

23.06.2021 kl. 14:24
Riksdagen har idag godkänt förslaget till reform av social- och hälsovården. Vårdreformen godkändes med siffrorna 105-77. 

Syftet med reformen är att minska skillnaderna i välfärd och hälsa, trygga likvärdiga och högklassiga social- och hälsovårdstjänster och tjänster inom räddningsväsendet för alla finländare. Dessutom vill vi förbättra säkerheten, tillgången och tillgängligheten till servicen, tillgången på yrkeskunnig arbetskraft samt svara på de utmaningar som förändringar i samhället för med sig och dämpa kostnadsökningen. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) är nöjd över resultatet. 

- Efter tiotals år har vi äntligen fått vårdreformen i mål. Det här är en historisk dag och ett viktigt beslut med vilket vi ska trygga kvalitativa social- och hälsovårdstjänster för finländarna nu och i framtiden, säger Rehn-Kivi. 

Rehn-Kivi är speciellt glad över de starka skrivningarna om att trygga tjänsterna på båda nationalspråken. Trots att finansieringsmodellen har brister beaktar den nu tvåspråkighet, växande regioner och större städer, skärgården och samerna för att säkerställa jämlika tjänster för olika regioner med olika utmaningar i hela landet. 

- De kommande välfärdsområdena har bättre förutsättningar att ordna välfungerande vårdtjänster till invånarna än mången nuvarande kommun. Med bredare axlar får vi mer omfattande tjänster för alla och i Nyland ska närservicen och tjänsterna på svenska förverkligas också i praktiken. Men nu har vi bara godkänt ramarna för reformen. Det egentliga arbetet med förverkligandet sätter genast i gång och vi beslutsfattare kommer att fortsätta jobba för att också genomförandet av de stora förändringarna löper smidigt, säger Rehn-Kivi. 

Lagarna träder i kraft stegvis så att en del träder i kraft den 1 juli 2021 och en del träder i kraft den 1 mars 2022 när de nya välfärdsområdesfullmäktige inleder sin verksamhet och de sista den 1 januari 2023

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35