Vårdreformen godkändes!

23.06.2021 kl. 14:24
Riksdagen har idag godkänt förslaget till reform av social- och hälsovården. Vårdreformen godkändes med siffrorna 105-77. 

Syftet med reformen är att minska skillnaderna i välfärd och hälsa, trygga likvärdiga och högklassiga social- och hälsovårdstjänster och tjänster inom räddningsväsendet för alla finländare. Dessutom vill vi förbättra säkerheten, tillgången och tillgängligheten till servicen, tillgången på yrkeskunnig arbetskraft samt svara på de utmaningar som förändringar i samhället för med sig och dämpa kostnadsökningen. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) är nöjd över resultatet. 

- Efter tiotals år har vi äntligen fått vårdreformen i mål. Det här är en historisk dag och ett viktigt beslut med vilket vi ska trygga kvalitativa social- och hälsovårdstjänster för finländarna nu och i framtiden, säger Rehn-Kivi. 

Rehn-Kivi är speciellt glad över de starka skrivningarna om att trygga tjänsterna på båda nationalspråken. Trots att finansieringsmodellen har brister beaktar den nu tvåspråkighet, växande regioner och större städer, skärgården och samerna för att säkerställa jämlika tjänster för olika regioner med olika utmaningar i hela landet. 

- De kommande välfärdsområdena har bättre förutsättningar att ordna välfungerande vårdtjänster till invånarna än mången nuvarande kommun. Med bredare axlar får vi mer omfattande tjänster för alla och i Nyland ska närservicen och tjänsterna på svenska förverkligas också i praktiken. Men nu har vi bara godkänt ramarna för reformen. Det egentliga arbetet med förverkligandet sätter genast i gång och vi beslutsfattare kommer att fortsätta jobba för att också genomförandet av de stora förändringarna löper smidigt, säger Rehn-Kivi. 

Lagarna träder i kraft stegvis så att en del träder i kraft den 1 juli 2021 och en del träder i kraft den 1 mars 2022 när de nya välfärdsområdesfullmäktige inleder sin verksamhet och de sista den 1 januari 2023

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30