Ett historiskt beslut

23.06.2021 kl. 15:20
Riksdagen har idag godkänt förslaget till social- och hälsovårdsreform. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson gläds över det historiska beslutet. 

 

 

- Det har länge varit klart att Finland behöver en social- och hälsovårdsreform som sätter patienten i fokus och tryggar finländarnas rätt till god vård och omsorg i hela landet också i framtiden. Nu kommer social-, hälso- och sjukvården att finnas under samma hatt då ansvaret förs från kommunerna till 21 nya välfärdsområden samt Helsingfors stad. Det bäddar för en smidigare service för individen. I 15 år har vi arbetat på en reform och nu blir den äntligen verklighet, säger Henriksson. 

Till skillnad från tidigare innehåller den nu godkända lagen en särlösning för Nyland. Landskapet delas upp i sammanlagt fem välfärdsområden (Västra Nyland, Östra Nyland, Vanda-Kervo, Mellersta Nyland och Helsingfors stad), varav Helsingfors stad är ett eget område. 

– Särlösningen är livsviktig för Nyland med sin stora befolkningsmängd och gör att vi kan säkerställa att besluten kring vården också i framtiden fattas nära nylänningarna. Utan denna lösning hade Nyland blivit ett alltför stort område med över 1,7 miljoner invånare, där närdemokratin och de språkliga rättigheterna lätt hamnat i kläm. 

- Då man behöver vård och omsorg är det särskilt viktigt att få service på sitt modersmål. Ett resultat av SFP:s målmedvetna arbete är att de språkliga rättigheterna nu beaktats mycket bättre än i tidigare modeller. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en nationalspråksnämnd som får en betydande roll för att förverkliga de språkliga rättigheterna för den språkliga minoriteten. Nämndens ordförande har en automatisk närvaro- och yttranderätt i styrelsen för välfärdsområdet. Detta är mycket viktigt för att trygga att den språkliga servicen beaktas i välfärdsområdets beslutsfattande.

- Det är också oerhört viktigt att det finns en lösning för finlandssvenska funktionshindrade och deras framtida service. Även om Kårkulla i sin nuvarande skepnad upphör ska servicen såklart finnas kvar. Här har Egentliga Finland en viktig roll i att koordinera samarbetet mellan de tvåspråkiga områdena. 

Servicesedlar kan användas som tidigare

Servicesedlar används redan i nuläget för att möjliggöra att den privata sektorn stöder den offentliga för att exempelvis förkorta vårdköer och trygga tillgången till vård. 

- Den offentliga sektorn ska också framöver ha det huvudsakliga ansvaret för finländarnas social- och hälsovård. Samtidigt kommer den privata och tredje sektorn att ha en viktig roll i att trygga finländarnas jämlika tillgång till vård. Detta är särskilt viktigt inom äldreomsorgen där Finland inte skulle klara sig utan den tredje sektorn, säger Henriksson. 

- Särskilt viktigt är också att riksdagen bekräftade att den så kallade Kronobymodellen är möjlig och att kommuninvånarna kan få sin vård tryggad genom avtal mellan Österbotten och Mellersta Österbotten.  

- Jag är också nöjd att finansieringsmodellen har ändrats i den riktning som SFP senaste höst förutsatte. Regeringen fortsätter nu utreda en landskapsskatt. Välfärdsområdenas finansieringsbas kommer i alla händelser att tryggas.

Välfärdsområdens tillfälliga förvaltning påbörjar sitt arbete inom några veckor. Dess uppgift är att bereda praktiska ärenden för att välfärdsområdenas fullmäktige ska kunna inleda sin verksamhet 1.3.2022. Från 2023 har kommunerna inte längre en roll som anordnare av vården.

- Nu blir det upp till områdena att förverkliga reformen och bygga upp det praktiska. Samtidigt innebär reformen en lättnad för kommunerna när vården överförs till välfärdsområdena och kommunerna kan koncentrera sig på småbarnspedagogik, skola, markplanering, näringslivsutveckling och annan närservice, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00