Ett historiskt beslut

23.06.2021 kl. 15:20
Riksdagen har idag godkänt förslaget till social- och hälsovårdsreform. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson gläds över det historiska beslutet. 

 

 

- Det har länge varit klart att Finland behöver en social- och hälsovårdsreform som sätter patienten i fokus och tryggar finländarnas rätt till god vård och omsorg i hela landet också i framtiden. Nu kommer social-, hälso- och sjukvården att finnas under samma hatt då ansvaret förs från kommunerna till 21 nya välfärdsområden samt Helsingfors stad. Det bäddar för en smidigare service för individen. I 15 år har vi arbetat på en reform och nu blir den äntligen verklighet, säger Henriksson. 

Till skillnad från tidigare innehåller den nu godkända lagen en särlösning för Nyland. Landskapet delas upp i sammanlagt fem välfärdsområden (Västra Nyland, Östra Nyland, Vanda-Kervo, Mellersta Nyland och Helsingfors stad), varav Helsingfors stad är ett eget område. 

– Särlösningen är livsviktig för Nyland med sin stora befolkningsmängd och gör att vi kan säkerställa att besluten kring vården också i framtiden fattas nära nylänningarna. Utan denna lösning hade Nyland blivit ett alltför stort område med över 1,7 miljoner invånare, där närdemokratin och de språkliga rättigheterna lätt hamnat i kläm. 

- Då man behöver vård och omsorg är det särskilt viktigt att få service på sitt modersmål. Ett resultat av SFP:s målmedvetna arbete är att de språkliga rättigheterna nu beaktats mycket bättre än i tidigare modeller. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en nationalspråksnämnd som får en betydande roll för att förverkliga de språkliga rättigheterna för den språkliga minoriteten. Nämndens ordförande har en automatisk närvaro- och yttranderätt i styrelsen för välfärdsområdet. Detta är mycket viktigt för att trygga att den språkliga servicen beaktas i välfärdsområdets beslutsfattande.

- Det är också oerhört viktigt att det finns en lösning för finlandssvenska funktionshindrade och deras framtida service. Även om Kårkulla i sin nuvarande skepnad upphör ska servicen såklart finnas kvar. Här har Egentliga Finland en viktig roll i att koordinera samarbetet mellan de tvåspråkiga områdena. 

Servicesedlar kan användas som tidigare

Servicesedlar används redan i nuläget för att möjliggöra att den privata sektorn stöder den offentliga för att exempelvis förkorta vårdköer och trygga tillgången till vård. 

- Den offentliga sektorn ska också framöver ha det huvudsakliga ansvaret för finländarnas social- och hälsovård. Samtidigt kommer den privata och tredje sektorn att ha en viktig roll i att trygga finländarnas jämlika tillgång till vård. Detta är särskilt viktigt inom äldreomsorgen där Finland inte skulle klara sig utan den tredje sektorn, säger Henriksson. 

- Särskilt viktigt är också att riksdagen bekräftade att den så kallade Kronobymodellen är möjlig och att kommuninvånarna kan få sin vård tryggad genom avtal mellan Österbotten och Mellersta Österbotten.  

- Jag är också nöjd att finansieringsmodellen har ändrats i den riktning som SFP senaste höst förutsatte. Regeringen fortsätter nu utreda en landskapsskatt. Välfärdsområdenas finansieringsbas kommer i alla händelser att tryggas.

Välfärdsområdens tillfälliga förvaltning påbörjar sitt arbete inom några veckor. Dess uppgift är att bereda praktiska ärenden för att välfärdsområdenas fullmäktige ska kunna inleda sin verksamhet 1.3.2022. Från 2023 har kommunerna inte längre en roll som anordnare av vården.

- Nu blir det upp till områdena att förverkliga reformen och bygga upp det praktiska. Samtidigt innebär reformen en lättnad för kommunerna när vården överförs till välfärdsområdena och kommunerna kan koncentrera sig på småbarnspedagogik, skola, markplanering, näringslivsutveckling och annan närservice, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15