Ett historiskt beslut

23.06.2021 kl. 15:20
Riksdagen har idag godkänt förslaget till social- och hälsovårdsreform. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson gläds över det historiska beslutet. 

 

 

- Det har länge varit klart att Finland behöver en social- och hälsovårdsreform som sätter patienten i fokus och tryggar finländarnas rätt till god vård och omsorg i hela landet också i framtiden. Nu kommer social-, hälso- och sjukvården att finnas under samma hatt då ansvaret förs från kommunerna till 21 nya välfärdsområden samt Helsingfors stad. Det bäddar för en smidigare service för individen. I 15 år har vi arbetat på en reform och nu blir den äntligen verklighet, säger Henriksson. 

Till skillnad från tidigare innehåller den nu godkända lagen en särlösning för Nyland. Landskapet delas upp i sammanlagt fem välfärdsområden (Västra Nyland, Östra Nyland, Vanda-Kervo, Mellersta Nyland och Helsingfors stad), varav Helsingfors stad är ett eget område. 

– Särlösningen är livsviktig för Nyland med sin stora befolkningsmängd och gör att vi kan säkerställa att besluten kring vården också i framtiden fattas nära nylänningarna. Utan denna lösning hade Nyland blivit ett alltför stort område med över 1,7 miljoner invånare, där närdemokratin och de språkliga rättigheterna lätt hamnat i kläm. 

- Då man behöver vård och omsorg är det särskilt viktigt att få service på sitt modersmål. Ett resultat av SFP:s målmedvetna arbete är att de språkliga rättigheterna nu beaktats mycket bättre än i tidigare modeller. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en nationalspråksnämnd som får en betydande roll för att förverkliga de språkliga rättigheterna för den språkliga minoriteten. Nämndens ordförande har en automatisk närvaro- och yttranderätt i styrelsen för välfärdsområdet. Detta är mycket viktigt för att trygga att den språkliga servicen beaktas i välfärdsområdets beslutsfattande.

- Det är också oerhört viktigt att det finns en lösning för finlandssvenska funktionshindrade och deras framtida service. Även om Kårkulla i sin nuvarande skepnad upphör ska servicen såklart finnas kvar. Här har Egentliga Finland en viktig roll i att koordinera samarbetet mellan de tvåspråkiga områdena. 

Servicesedlar kan användas som tidigare

Servicesedlar används redan i nuläget för att möjliggöra att den privata sektorn stöder den offentliga för att exempelvis förkorta vårdköer och trygga tillgången till vård. 

- Den offentliga sektorn ska också framöver ha det huvudsakliga ansvaret för finländarnas social- och hälsovård. Samtidigt kommer den privata och tredje sektorn att ha en viktig roll i att trygga finländarnas jämlika tillgång till vård. Detta är särskilt viktigt inom äldreomsorgen där Finland inte skulle klara sig utan den tredje sektorn, säger Henriksson. 

- Särskilt viktigt är också att riksdagen bekräftade att den så kallade Kronobymodellen är möjlig och att kommuninvånarna kan få sin vård tryggad genom avtal mellan Österbotten och Mellersta Österbotten.  

- Jag är också nöjd att finansieringsmodellen har ändrats i den riktning som SFP senaste höst förutsatte. Regeringen fortsätter nu utreda en landskapsskatt. Välfärdsområdenas finansieringsbas kommer i alla händelser att tryggas.

Välfärdsområdens tillfälliga förvaltning påbörjar sitt arbete inom några veckor. Dess uppgift är att bereda praktiska ärenden för att välfärdsområdenas fullmäktige ska kunna inleda sin verksamhet 1.3.2022. Från 2023 har kommunerna inte längre en roll som anordnare av vården.

- Nu blir det upp till områdena att förverkliga reformen och bygga upp det praktiska. Samtidigt innebär reformen en lättnad för kommunerna när vården överförs till välfärdsområdena och kommunerna kan koncentrera sig på småbarnspedagogik, skola, markplanering, näringslivsutveckling och annan närservice, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30