Självstyrelsen – en pigg nittionioåring

15.06.2021 kl. 14:13
I onsdags fick vi hissa Ålands flagga i topp och fira den 99:e självstyrelsedagen, och med det starten på vårt ett år långa 100 års-jubileum!

Som Ålands riksdagsledamot är jag glad att Ålands flagga, som vanligt på självstyrelsedagen, vajade utanför riksdagen även om jag själv firade dagen i Mariehamn och deltog i det officiella programmet.

 

Riksdagen planerar så klart också att högtidlighålla Ålands jubileum. Vi har med riksdagens talman och generalsekretare tänkt att vårt jubileumsfirande av självstyrelsen ska ske i höst i samband med att det är exakt 100 år sedan riksdagen godkände garantilagen, som implementerade Nationernas Förbunds beslut.

 

Vi har medvetet avvaktat med de praktiska arrangemangen då vi hållit tummarna att coronaläget ska förbättras så att vi kan hålla ett ordentligt seminarium och uppmärksamma jubileet fysiskt i riksdagshuset, med representanter för lagtinget på plats. För det är så mycket roligare om man kan träffas på riktigt, inte bara digitalt.

 

Riksdagen har varit stängd för alla besökare sedan mars i fjol för att skapa en bubbla som minimerat risken för spridandet av coronaviruset i huset. Alla riksdagsledamöter vaccineras i sina hemkommuner och ingen har förtur. Men då vaccinbokningen på många platser nu är öppen för 30 plussare kommer alla ledamöter snart fått första dosen så att vi förhoppningsvis kan öppna huset för besökare i tid för riksdagens Ålandsfirande.

 

Jag var också glad att i år se att Ålands flagga vajade på rekordmånga platser i Helsingfors. Statsrådsborgen flaggade vackert på Senatstorget, stadshuset flaggade traditionsenligt och ministerium runt om i Helsingfors hade Ålands flagga hissad. I Fredrikshamn hissades sannolikt världens största Ålands flagga och i Åbo prydde Ålands flagga broarna över Aura å.

 

Republikens president, statsministern och många andra skickade sina officiella gratulationer och uppmärksammade Åland på sociala medier. Jag hoppas att alla kommande självstyrelsedagar, också efter jubileet, kommer uppmärksammas lika stort och att 100 års jubileet kan bli starten för något större. Det bör så klart vara vår ambition och det är helt möjligt.

 

Då jag fått frågan av skolelever vad som är största symbolen för självstyrelsen för mig privat brukar jag alltid komma till slutsatsen att det är Ålands flagga. För jag blir alltid så stolt och glad då jag ser flaggan vaja både på och utanför Åland, som på självstyrelsedagen, även om det finns många andra viktiga symboler också.

 

Ålands självstyrelse är ändå inte bara en symbolfråga utan jag ser fram emot att denna höst förhoppningsvis få ett nytt lagförslag till självstyrelselag till riksdagen. Arbetet med regeringens Ålandstrategi (som är något jag har särskilt stora förhoppningar på att kunna stärka Åland i statsförvaltningen permanent) har också inletts och vi vet att riksdagen under hela pandemin via grundlagsutskottet i praktiken stärkt Ålands självstyrelse i de juridiska tolkningarna. Det skapar en ännu stabilare praktisk bas att ta avstamp ifrån.

 

Jag ser fram emot att fortsätta arbeta för att stärka Åland samt arbeta för alla ålänningars bästa i riksdagen, inte bara på självstyrelsedagen utan varenda dag. För vi är inte klara än. Även om vi har fått många viktiga saker i mål på ett framgångsrikt sett återstår en hel del andra saker. Nya saker kommer också alltid komma till vilket är naturligt eftersom Ålands självstyrelse hela tiden måste leva i tiden. Glad start på Ålands hundraårsjubileum!

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00