Betänkandet om social- och hälsovårdsreformen blev klart!

15.06.2021 kl. 12:08
Riksdagens social- och hälsovårdsutskott har blivit klart med sitt betänkande om social- och hälsovårdsreformen. Riksdagsledamot och medlem i utskottet Veronica Rehn-Kivi (SFP) är nöjd över att arbetet med den stora reformen äntligen kommit i mål.

- Efter hundratals timmar av möten gläder det mig stort att vi är färdiga med betänkandet och jag vill passa på att tacka alla sakkunniga som hjälpt oss i vårt arbete. Ingen reform är perfekt, men nu finns det en grund att bygga på för att alla finländare får samma möjligheter till en god och jämlik vård. Jag och vi alla kommer att fortsätta jobba för att medborgarna får rätt vård i rätt tid. Reformen är nödvändig av många orsaker inte minst av ekonomiska. Våra social- och hälsovårdskostnader ökar och den stigande genomsnittliga medelåldern sätter ett extra tryck på finansieringen, säger Rehn-Kivi. 

Rehn-Kivi poängterar att utskottet lagt vikt på att vården ska fungera inte bara på pappret utan också i praktiken på svenska. De tvåspråkiga välfärdsregionerna kommer att ha både ansvar och krav på att tillsammans komma överens om hur servicen förverkligas på bästa sätt.

 Enligt Rehn-Kivi kommer till exempel den expertis och kompetens som finns inom den svenskspråkiga specialomsorgen att bevaras. Utskottet lade till en kläm om att denna viktiga tjänst och dess genomförande måste följas upp. 

- Trots att det finns många goda skrivningar i betänkandet är den största utmaningen finansieringsmodellen, som slår hårt mot de kommuner som hittills skött sina invånares social- och hälsovård på ett kostnadseffektivt sätt. I motsats till den förra regeringens förslag kommer kommunerna ändå nu att bli kompenserade för eventuella inkomstbortfall. Viktig är också den nyländska särlösningen. Tack vare den kan vi lättare hantera beredningen och genomförandet av reformen och bevara närdemokratin och invånarnas påverkningsmöjligheter i hela Nyland, säger Rehn-Kivi

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35