Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, responsdebatt

09.06.2021 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Joakim Strand.

Ärade talman,

Inom utrikes- och säkerhetspolitiken har utgångspunkterna för SFP och Svenska riksdagsgruppen alltid varit mycket tydliga. Utrikes- och säkerhetspolitiken är mycket mer än vapen och gemensamma övningar, även om stormakternas agerande tyvärr har lett till att frågor som gäller hård säkerhet har fått mer fokus. Utrikes- och säkerhetspolitiken är internationellt samarbete där parterna kan se längre bort än sina egna gränser och sin egen tid. Det är förmåga att bära ansvar för svåra saker. Det är vårt starka budskap om att Finland i varje sammanhang strävar efter att främja universella mänskliga rättigheter och försvara rättsstaten, demokratin och jämställdheten mellan könen.

Under den senaste tiden har vi i SFP varit mycket förvånade över pratet om Europeiska unionen eller till exempel de inre gränserna i Norden. Jag vill vara mycket tydlig här. Europeiska unionen ska vara en stark och handlingskraftig aktör och vägvisare. Finland ska också värna om och stärka samarbetet med Sverige och de övriga nordiska länderna. Ju enhetligare Norden är, desto starkare kan vi visa världen att individens frihet och samhällets framgång kan gå hand i hand. Men det innebär att vi måste ha vilja och mod att fatta gemensamma beslut och att ta ansvar tillsammans, precis som också riksdagens utskott har sagt.

Ärade talman,

Vi har lärt oss att förstå klimatförändringen som orsakar torka i odlingsområden och ökar antalet orkaner som förstör hem. Vi vet att om klimatförändringen inte stoppas kommer antalet flyktingar att öka på ett aldrig tidigare skådat sätt. Därför satsar Finland på den gröna omställningen och på att stävja klimatförändringen. Finland vågar satsa på dessa saker eftersom åtgärdernas värde och nytta inte bara ligger här och nu utan också flera årtionden senare. De skapar ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och stabilitet i världen.

Lika stora säkerhetshot är naturförlusten och överförbrukningen av naturresurser. Det sorgliga faktum är att många regioner redan i nuläget lider av brist på rent vatten och av föroreningen av den lokala miljön. De kan kännas som problem i något avlägset land, men de här sakerna får upprepade och allvarliga konsekvenser. Vad händer om miljontals människor blir utan dricksvatten?

Just av denna anledning bör utvecklingspolitiken ha en central roll i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. I Finland har vi experter, företag och organisationer och en enorm kompetens, och med hjälp av dessa kan vi åstadkomma en verklig förändring. Vi kan till exempel vara med om att reformera regionernas energisystem och på så sätt stärka stabiliteten och den hållbara utvecklingen. Den globala maktpolitiken lever och just därför är det viktigt att Finland är en pålitlig aktör och samarbetspartner i de länder där vi är verksamma. Det är vår moraliska skyldighet.

Ärade talman,

I dagsläget går det inte längre att tala om säkerhet utan att också lyfta fram den tekniska utvecklingen. På det området står vi inför många utmaningar som vi hoppas att de kommande redogörelserna ska gå på djupet med. Vi står inför en värld där artificiell intelligens kan producera mänsklig text och föra miljontals diskussioner samtidigt. Det kan vara svårt att skilja förfalskade videor från äkta, och tilliten till det vi ser och läser kan rasa. Denna teknik blir allt tillgängligare, och därför måste vi i framtiden särskilt koncentrera oss på informationsförsvar.

Också staterna måste i allt högre grad koncentrera sig på digitaliseringens etik. När verksamhetsfältet förändras släpar lagstiftningen alltid ohjälpligt efter och en tydlig och noggrant avgränsad lagstiftning kan inte vattentätt skydda medborgarna. Vi måste skapa nya spelregler i en värld där stora företag har mer makt och förmögenhet än många stater och där framtida krig i allt högre grad förs via nätet.

Ärade talman,

Det är viktigt att vi inser vidden av utrikes- och säkerhetspolitik. Efter världskrigen påbörjades den europeiska integrationen inte med hjälp av arméer, utan med hjälp av ekonomisk politik. Det är vårt ansvar att hitta nya sätt att agera i en värld där vi alla är beroende av varandra.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00