Vi gagnas inte av en progressiv kommunalskatt

31.05.2021 kl. 09:10
Val skapar behov för ekonomiska utspel. Inför riksdagsvalet lovades högre pensioner. Inför kommunalvalet mera pengar till kommunerna.

Förslaget om att göra kommunalskatten progressiv är ett sådant utspel. Och det är dåligt av många skäl. Det är också synnerligen dåligt för de kommuner som redan idag har det sämre. 

 

Kommunalskatten är en plattskatt i teorin. I praktiken har den en progressiv natur redan idag – inte genom en föränderlig procentsats utan genom det, att olika avdrag leder till att många inte behöver betala kommunalskatt överhuvudtaget. Med inkomster under 16 000 euro betalar man inte kommunalskatt på sina inkomster, enligt Skattebetalarnas Centralförbund.

 

Men trots det är en verklig progressivitet inte i någons intresse. 

 

En progressiv kommunalskatt enligt de tankar statsminister Sanna Marin kastade fram – en lägre skatt för dem med låga inkomster och en högre för dem med höga inkomster – betyder att kommuner som redan nu har ett dåligt skatteunderlag skulle lida ytterligare. Deras finansiering skulle minska, medan de kommuner som har det bra idag skulle få ökade intäkter.

 

Detta vore man sedan tvungen att kompensera med statsandelar, vilket betyder att den statliga inblandningen i den kommunala ekonomin skulle öka. Detta skulle minska på de förtroendevaldas möjligheter att styra ekonomin och minska den kommunala ekonomins transparens och förutsägbarhet. Det kunde också leda till en acceleration av skillnaderna i skattesats mellan olika kommuner. Det är inte en god utveckling. 

 

Samtidigt skulle så kallade ”goda skattebetalare” bli en allt mer eftertraktad vara för kommunerna med allt vad det kan betyda av negativa följder. 

 

Så modellen har uppenbara strukturella problem. 

 

En progressiv kommunalskatt skulle också leda till en ökad allmän progressivitet i beskattningen. I en situation där vi redan idag beskattar en medelinkomst med en nästan fem procent högre skattesats än till exempel Sverige skulle vi ytterligare höja marginalskatten.

 

I stället för att slopa flitfällor skulle vi skapa dem. 

 

Skattepolitiken skall vara förutsägbar och konsekvent. Man skall inte komplicera den mer än nödvändigt. Finland utjämnar idag inkomstskillnader mer än något annat land i världen. 27 procent av skattebetalarna betalar 97 procent av skatterna i statsbeskattningen (2014). Vi har inte bara en progressiv beskattning, vi tillämpar också olika avgifter på flera offentliga tjänster beroende på hurdana inkomsterna är. 

 

Mot den här bakgrunden är det klart, att vi inte behöver eller gagnas av en progressiv kommunalskatt. I synnerhet som den skulle slå till mot dem som man synbarligen strävar att hjälpa – de svagaste kommunerna. I osäkra tider är ofta konsekvens och förutsägbarhet en bristvara, men likväl behövs dessa då mer än någonsin. Också inför ett val. 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00