Ministeriets förslag till ytterligare gränsrestriktioner är obegripligt då vaccinationerna går framåt och antalet nya smittfall minskar i såväl Finland som Europa

03.06.2021 kl. 08:54

Social- och hälsovårdsministeriet publicerade förra veckan ett utkast till lagförslag om ändring av smittskyddslagen där man föreslår ändringar i gränsrestriktionerna till Finland. Enligt förslaget skulle alla som anländer till Finland behöva ha ett intyg på antingen full vaccination, tidigare konstaterad covid-19-smitta och tillfrisknande de senaste sex månaderna eller ett negativt covid-19-testsvar gett tidigast 72 timmar före ankomst. Om man inte har ett intyg på något av dessa alternativ, skulle man vara tvungen att ta ett test efter ankomst till Finland och ytterligare ett test efter tre dygn. Ett andra test efter tre dygn skulle även krävas av de som rest in i landet med intyg över ett negativt covid-19-test taget före avresan. Enligt förslaget skulle underlåtenhet att följa testningskraven vara straffbart med böter. Förslaget skulle i praktiken skärpa gränsreglerna samtidigt som övriga Europa öppnar upp och antalet nya bekräftade smittfall fortsätter att minska. Det skulle skapa stora praktiska problem i synnerhet för gränssamhällen, såsom Åland.

 
- Exempelvis en pappa eller mamma med delad vårdnad om sitt barn där den ena föräldern flyttat till Sverige skulle plötsligt, enligt det nya förslaget, riskera behöva skaffa ett negativt coronatest för att få komma hem till Finland igen varje vecka då man hämtat eller fört sitt barn. Det här är bara ett av en mängd konkreta exempel som många kontaktat mig om de senaste dagarna. I likhet med mig undrar de vad som plötsligt föranleder att nu i praktiken föreslå en kraftig skärpning av gränskontrollerna då de här fallen inte hittills utgjort några problem under pandemin i alla fall inte på Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.
 
Enligt utkastet skulle alla resenärer behandlas på samma sätt oavsett avreseland och smittläget där skulle inte längre ha någon inverkan, till skillnad från idag då inga gränskontroller finns ifall avreselandet har en incidens på under 25 / 100 000 invånare på 14 dagar. Förslaget i sin nuvarande form skulle också skapa strängare regler för finländska medborgare och sådana medborgare som idag är undantagna från gränskontroller, bland annat för familjeskäl, nödvändig arbetspendling eller husägare. 
 
- Det är ologiskt att man skulle ändra på dagens system där resenärer från länder med låg incidens är fria att resa in i landet. Så klart måste vi kunna lita på våra grannländers statistik som vi gjort hittills under pandemin. Vaccinationstakten går framåt, antalet nya smittfall minskar och då borde gränserna öppnas och inte stängas med mer byråkrati, säger riksdagsledamot Mats Löfström.
 
Finlands näringsliv EK, Finlands fackföreningscentral FFC, Helsingfors och Vanda stad samt Finavia och Finnair kritiserade också idag utkastet till de föreslagna ändringarna.
 
- Det här handlar inte om att sätta hälsan emot ekonomi och arbetsplatser. Det är inget nollsummespel. Det här handlar om att göra en helhetsbedömning som gör att ekonomin och arbetsplatser på kort och lång sikt tar så lite skada som möjligt samtidigt som vi fortsätter bekämpa coronaviruset med fysiska avstånd, handtvätt, vaccinationer och sunt förnuft. Utlåtanderundan för de föreslagna ändringarna tog slut igår. Förslagen är framförallt ett tjänstemannaförslag och det är viktigt att regeringen nu i den kommande politiska behandlingen noggrant tar del av den kritik som kommit och gör nödvändiga ändringarna i förslaget så att det blir ett steg framåt och inte bakåt, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35