Ministeriets förslag till ytterligare gränsrestriktioner är obegripligt då vaccinationerna går framåt och antalet nya smittfall minskar i såväl Finland som Europa

03.06.2021 kl. 08:54

Social- och hälsovårdsministeriet publicerade förra veckan ett utkast till lagförslag om ändring av smittskyddslagen där man föreslår ändringar i gränsrestriktionerna till Finland. Enligt förslaget skulle alla som anländer till Finland behöva ha ett intyg på antingen full vaccination, tidigare konstaterad covid-19-smitta och tillfrisknande de senaste sex månaderna eller ett negativt covid-19-testsvar gett tidigast 72 timmar före ankomst. Om man inte har ett intyg på något av dessa alternativ, skulle man vara tvungen att ta ett test efter ankomst till Finland och ytterligare ett test efter tre dygn. Ett andra test efter tre dygn skulle även krävas av de som rest in i landet med intyg över ett negativt covid-19-test taget före avresan. Enligt förslaget skulle underlåtenhet att följa testningskraven vara straffbart med böter. Förslaget skulle i praktiken skärpa gränsreglerna samtidigt som övriga Europa öppnar upp och antalet nya bekräftade smittfall fortsätter att minska. Det skulle skapa stora praktiska problem i synnerhet för gränssamhällen, såsom Åland.

 
- Exempelvis en pappa eller mamma med delad vårdnad om sitt barn där den ena föräldern flyttat till Sverige skulle plötsligt, enligt det nya förslaget, riskera behöva skaffa ett negativt coronatest för att få komma hem till Finland igen varje vecka då man hämtat eller fört sitt barn. Det här är bara ett av en mängd konkreta exempel som många kontaktat mig om de senaste dagarna. I likhet med mig undrar de vad som plötsligt föranleder att nu i praktiken föreslå en kraftig skärpning av gränskontrollerna då de här fallen inte hittills utgjort några problem under pandemin i alla fall inte på Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.
 
Enligt utkastet skulle alla resenärer behandlas på samma sätt oavsett avreseland och smittläget där skulle inte längre ha någon inverkan, till skillnad från idag då inga gränskontroller finns ifall avreselandet har en incidens på under 25 / 100 000 invånare på 14 dagar. Förslaget i sin nuvarande form skulle också skapa strängare regler för finländska medborgare och sådana medborgare som idag är undantagna från gränskontroller, bland annat för familjeskäl, nödvändig arbetspendling eller husägare. 
 
- Det är ologiskt att man skulle ändra på dagens system där resenärer från länder med låg incidens är fria att resa in i landet. Så klart måste vi kunna lita på våra grannländers statistik som vi gjort hittills under pandemin. Vaccinationstakten går framåt, antalet nya smittfall minskar och då borde gränserna öppnas och inte stängas med mer byråkrati, säger riksdagsledamot Mats Löfström.
 
Finlands näringsliv EK, Finlands fackföreningscentral FFC, Helsingfors och Vanda stad samt Finavia och Finnair kritiserade också idag utkastet till de föreslagna ändringarna.
 
- Det här handlar inte om att sätta hälsan emot ekonomi och arbetsplatser. Det är inget nollsummespel. Det här handlar om att göra en helhetsbedömning som gör att ekonomin och arbetsplatser på kort och lång sikt tar så lite skada som möjligt samtidigt som vi fortsätter bekämpa coronaviruset med fysiska avstånd, handtvätt, vaccinationer och sunt förnuft. Utlåtanderundan för de föreslagna ändringarna tog slut igår. Förslagen är framförallt ett tjänstemannaförslag och det är viktigt att regeringen nu i den kommande politiska behandlingen noggrant tar del av den kritik som kommit och gör nödvändiga ändringarna i förslaget så att det blir ett steg framåt och inte bakåt, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00